|
Det femte Hötorgshusets 19 våningar pekar 61 meter rakt upp i himlen. Höj blicken 47 meter till och du skymtar taknocken på Stockholms första, alldeles äkta skyskrapa. Så blir det om arkitekterna Thomas Sandell och Gert Wingårdh får som de vill. De tror nämligen att vi är mogna nu. Mogna att flytta lite närmare himlen. Fram till nu har skyskrapa varit ett ganska gräsligt ord för en svensk. Inte om de står i New York förstås. Men här. Så gräsligt att de flesta försök till mycket höga hus antingen har ratats redan på ritbordet eller kapats till stubbar innan de byggts. Nu smakar ordet plötsligt annorlunda. Det duggar tätt med ritningar över kolosshus och tecknen på att det våras för skyskrapor i Sverige är många: Ett sådant är 156 meter kontorstorn i Kista som för drygt en vecka sedan fick klartecken att bli verklighet. Ett annat, 274 meter konferens- och hotellskrapa ( 325 meter med antenn) i Hyllie utanför Malmö som också fått myndigheternas lov. (Även om riksantikvarieämbetet protesterade ända upp till regeringen som fick vara smakdomare. Skyskrapan vann.)
De pratar mycket och gott om skyskrapor. Svenska skyskrapor. 70-våningshus på Hötorget. Minimanhattan i Värtahamnen. Kanske ett till i Götei Göteborgs norra hamn. Och så vidare. Tillsammans har de ritat ett 108 meter högt hus med fasad av trä och glas. Ett av 27 förslag till Stockholms stads tävling som kanske kan bärga Sergelstorg ur knarkträsket. Huset som rymmer 32 våningar kräver ungefär lika mycket markyta som en medelstor villa och rymmer ungefär 100 hyresgäster och ett designmuseum. Men Sergelskrapan är bara ett nålstick av allt det arkitekterna drömmer om för Stockholm. Båda är av den bestämda övertygelsen att alla som vill ska få bo i storstaden. Ungefär som en mänsklig rättighet. Och just nu är det så många som ungefär 20 000 nya människor varje år som vill bo i Stockholm. Cirka 3500 i Malmö. Och drygt 3000 i Göteborg. I Stockholms innerstad byggdes knappt 1500 nya lägenheter förra året. Den senaste utvecklingen i bostadsbristens huvudstad är att sommarstuguområden förvandlas till permanentbostäder.
Ny generation vill bara bo i städer Christel Ahlfelt har himlen runt hörnet. Hon bor så högt upp någon kan bo i Sverige i dag, på 25 våningen i den mosaikblå, 80 meter höga 60-tals skrapan Kronprinsen i Malmö. Från den himmelska höjdenser hon havet och ända bort till Landskrona. På andra sidan, Malmös innerstad med grönskande Pildammar och Kungspark.
Högst upp eller inte alls Thomas Sandell har inte bestämt sig för om han vill bygga ett Manhattan i Stockholm. Eller om skraporna ska spridas i staden. Han är dock helt säker på att Gamla stan inte skulle må särskilt bra av en skyskrapa mitt på Stortorget. Sergelstorgs urbana miljö skulle tåla sex-sju höga hus. Jag tror gott att man skulle kunna bygga något hus som är 70 våningar också, säger han. Gert Wingårdh förhåller sig kallsinnig till svensk stadsbyggnad ála 90-tal som mest härmat sekelskiftesspröjs och 30-talets skalade funkiskåkar. Vi har byggt ett sympatiskt träsk av nostalgi, säger han. Gert Wingårdh vill se något nytt. Och det är inte den utspridda staden med förorter, pendeltåg och infartsvägar. Den är dödsdömd och leder bara till trafikinfarkt med timslånga bilköer, anser arkitekten: det finns inte plats för alla ringleder, tillfartsvägar, tunnlar och järnvägsspår som krävs av en stad som växer på bredden. Därför måste vi bygga uppåt. Olof Hultin, arkitekt och chefredaktör för tidskriften Arkitektur är hängiven kritiker av höga hus och skyskrapor i Sverige. Urbanitet är inte det samma som höghus, säger han. Han suckar tungt över de svenska skyskrapeivrarna. Det enda motivet är att väcka uppmärksamhet för att synas, säger han. Den amerikanska uppfinningen hör inte hemma i europeisk stadskultur som århundrade efter århundrade nöjt sig med fem-sex våningar. Europamodellen är både humanare och rymmer faktiskt fler människor, anser han. Se på Paris, där står skyskraporna i skamvrån utanför staden.
Skyskrapefebern tar slut eller högkonjunkturen
Gert Wingårdh är lika tvärsäker: Sådan är utvecklingen och den vinner, säger han. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|