Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 21 MAJ 2000
 
 


Mitt på Sergels torg ska det stå, ett 108 meter högt 32-våningshus med en fasad av trä och glas. Så vill artitekterna Thomas Sandell och Gert Wingårdh bygga om Sveriges mest kända torg. Förslaget är ett av 27 tävlande bidrag.
Fotomontage: Wingårdh & Medarbetare
Sverige har drabbats av höghus-feber
Det femte Hötorgshusets 19 våningar pekar 61 meter rakt upp i himlen.
  Höj blicken 47 meter till och du skymtar taknocken på Stockholms första, alldeles äkta skyskrapa.
  Så blir det om arkitekterna Thomas Sandell och Gert Wingårdh får som de vill.
  De tror nämligen att vi är mogna nu.
  Mogna att flytta lite närmare himlen.
  
Fram till nu har skyskrapa varit ett ganska gräsligt ord för en svensk.
  Inte om de står i New York förstås.
  Men här.
  Så gräsligt att de flesta försök till mycket höga hus antingen har ratats redan på ritbordet eller kapats till stubbar innan de byggts.
  Nu smakar ordet plötsligt annorlunda.
  Det duggar tätt med ritningar över kolosshus och tecknen på att det våras för skyskrapor i Sverige är många:
Ett sådant är 156 meter kontorstorn i Kista som för drygt en vecka sedan fick klartecken att bli verklighet.
Ett annat, 274 meter konferens- och hotellskrapa ( 325 meter med antenn) i Hyllie utanför Malmö som också fått myndigheternas lov. (Även om riksantikvarieämbetet protesterade ända upp till regeringen som fick vara smakdomare. Skyskrapan vann.)
Nya på svensk- toppen

274 meter I Hyllie utanför Malmö planeras en jätteskrapa för konferenser och hotell.

156 meter I Kista utanför Stockholm ska det här kontorstornet sticka upp.
  Och så två av Sveriges just nu mest namnkunniga arkitekter, Thomas Sandell och Gert Wingårdh.
  De pratar mycket och gott om skyskrapor.
  Svenska skyskrapor.
  70-våningshus på Hötorget. Minimanhattan i Värtahamnen. Kanske ett till i Götei Göteborgs norra hamn. Och så vidare.
  Tillsammans har de ritat ett 108 meter högt hus med fasad av trä och glas.
  Ett av 27 förslag till Stockholms stads tävling som kanske kan bärga
  Sergelstorg ur knarkträsket.
  Huset som rymmer 32 våningar kräver ungefär lika mycket markyta som en medelstor villa och rymmer ungefär 100 hyresgäster och ett designmuseum.
  Men Sergelskrapan är bara ett nålstick av allt det arkitekterna drömmer om för Stockholm.
  Båda är av den bestämda övertygelsen att alla som vill ska få bo i storstaden. Ungefär som en mänsklig rättighet.
  Och just nu är det så många som ungefär 20 000 nya människor varje år som vill bo i Stockholm.
  Cirka 3500 i Malmö.
  Och drygt 3000 i Göteborg.
  I Stockholms innerstad byggdes knappt 1500 nya lägenheter förra året.
  Den senaste utvecklingen i bostadsbristens huvudstad är att sommarstuguområden förvandlas till permanentbostäder.

”Ny generation vill bara bo i städer”
  Men även de har en gräns.
  – På åtta år kommer befolkningen att öka med femtio procent i Stockholm. Det händer mitt framför våra ögon utan att vi egentligen märker det, säger Gert Wingårdh.
  – Människor vill bo på varandra.
  – Människor har lust till möten, säger han.
  – Det har vuxit fram en ny generation av urbana människor som inte funnits i Sverige tidigare. Människor som bara uppskattar att bo i städer, säger Thomas Sandell:
  – Vi kan inte bestämma att de ska bo i Uppsala istället.
  Arkitekternas lösning på befolkningsexplosionen i storstäderna är den kompakta staden.
  Antingen bygger vi 30:e våningar högt.
  Eller 15 kilometer utanför staden.
  Välj själv.

  Christel Ahlfelt har himlen runt hörnet. Hon bor så högt upp någon kan bo i Sverige i dag, på 25 våningen i den mosaikblå, 80 meter höga 60-tals skrapan Kronprinsen i Malmö.
  Från den himmelska höjdenser hon havet och ända bort till Landskrona. På andra sidan, Malmös innerstad med grönskande Pildammar och Kungspark.

”Högst upp – eller inte alls”
  – Vi har bott i hus i alla år och när vi skulle flytta till lägenhet ville vi inte ha så mycket omkring oss. Vi tittade på 13:e våningen först men skulle vi bo här så skulle det vara högst upp eller inte alls.
  – Det är förstås helt underbart. Utsikten är enorm och jag blir fortfarande betagen av hur fint det är, säger Christel Ahlfelt.
  Nackdelarna handlar om bullret från trafiken som når ända upp. Och strejkande hissar. För sånt händer. Då är det 432 trappsteg till markplanet.

  Thomas Sandell har inte bestämt sig för om han vill bygga ett Manhattan i Stockholm. Eller om skraporna ska spridas i staden.
  Han är dock helt säker på att Gamla stan inte skulle må särskilt bra av en skyskrapa mitt på Stortorget.
  – Sergelstorgs urbana miljö skulle tåla sex-sju höga hus.
  – Jag tror gott att man skulle kunna bygga något hus som är 70 våningar också, säger han.
  Gert Wingårdh förhåller sig kallsinnig till svensk stadsbyggnad ála 90-tal som mest härmat sekelskiftesspröjs och 30-talets skalade funkiskåkar.
   – Vi har byggt ett sympatiskt träsk av nostalgi, säger han.
  Gert Wingårdh vill se något nytt.
  Och det är inte den utspridda staden med förorter, pendeltåg och infartsvägar.
  Den är dödsdömd och leder bara till trafikinfarkt med timslånga bilköer, anser arkitekten: det finns inte plats för alla ringleder, tillfartsvägar, tunnlar och järnvägsspår som krävs av en stad som växer på bredden.
  Därför måste vi bygga uppåt.
  Olof Hultin, arkitekt och chefredaktör för tidskriften Arkitektur är hängiven kritiker av höga hus och skyskrapor i Sverige.
  – Urbanitet är inte det samma som höghus, säger han.
  Han suckar tungt över de svenska skyskrapeivrarna.
  – Det enda motivet är att väcka uppmärksamhet för att synas, säger han.
  Den amerikanska uppfinningen hör inte hemma i europeisk stadskultur som århundrade efter århundrade nöjt sig med fem-sex våningar. Europamodellen är både humanare och rymmer faktiskt fler människor, anser han.
  – Se på Paris, där står skyskraporna i skamvrån utanför staden.

”Skyskrapefebern tar slut – eller högkonjunkturen”
  Olof Hultin är säker på att den nyväckta skyskrapefebern blir kortlivad.
  Inte en dag äldre än den rådande högkonjunkturen. Anledningen är enkel: skyskrapor behövs inte.
  – Vad skulle de innebära? Några hundra lyxlägenheter? säger Olof Hultin.
  Det krävs mer än så för att hysa 20 000 nya invånare varje år.
  Stadsbyggandet ska vävas med omsorg. Inte utropstecken, anser han.
  – Dets finns outnyttjad tomtmark att bygga på i stan. Det går också att lägga våningar på befintliga hus, säger Olof Hultin.
  Thomas Sandell medger att han visst drömmar om att placera sina hus på världskartan.
  – Gör inte alla det?
  Men att bli berömd är inte viktigast.
  – Vi har allvarliga problem som måste tas på fullaste allvar. Vad gör vi med alla människor som flyttar till Stockholm?
  Att bara skyskrapor ska svälja hela befolkningsexplosionen tror inte heller Thomas Sandell.
  – Vi måste förtäta hela staden, bygga på outnyttjad mark och hus som redan finns. Varför inte tvåvåningsradhus på Hötorgshusen? föreslår arkitekten.
  – Stockholm är en femvåningsstad. Lägg på två våningar så har vi kommit en bit på väg, säger Thomas Sandell.
  Att det blir skyskrapor är han säker på.

Maria Trägårdh
Maria
Trägårdh

  Frågan är bara när.
  Gert Wingårdh är lika tvärsäker:
  – Sådan är utvecklingen och den vinner, säger han.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER