Uppsåt springande punkt i brandrättegången
GÖTEBORG Vilket uppsåt hade den 19-årige yngling som erkänt att han tände på i trapphuset invid diskolokalen där 63 ungdomar omkom i katastrofbranden?
  Det är en av de springande punkterna i rättegången kring diskoteksbranden som Göteborgs tingsrätt håller i Svenska Mässans lokaler.
  Men frågan om uppsåt är en svår juridisk nöt att knäcka. Och för en nämndeman, som ju är lekman i sammanhanget, måste det vara hart när omöjligt att avgöra sådana svåra juridiska frågor.
  Det menar Thorulf Arwidson, advokat i Stockholm. Han tillhör de jurister som förespråkar att nämndemännen i svenska domstolar på sikt bör avskaffas.
  Fyra unga män är misstänkta för att ha anlagt katastrofbranden på Hisingen. De är åtalade för grov mordbrand och för att i samförstånd ha anlagt branden.
  Men för att dömas för detta krävs att chefsåklagare Ulf Norén kan visa för rätten att männen haft ett uppsåt.

Uppgifter går isär
  En av de fyra, 19-årige Ali (TT fingerar namnen på de åtalade), har erkänt att han tände på under en stol. Men att branden skulle sprida sig till diskotekslokalen intill säger han sig inte ha kunnat föreställa sig. Andra personer har dock vittnat om att Ali före festen hävdat att han skulle förstöra den. Och hans medåtalade, 19-årige Hamid, har sagt att Ali yttrade "det ska brinna som fan" efter att han tänt på.
  När det gäller uppsåtsbrott måste åklagaren kunna visa att den åtalade haft en medveten vilja att ett visst handlande skulle leda till ett för honom förutsebart resultat.
  Man skiljer mellan tre former av uppsåt - direkt, indirekt och eventuellt.
  Direkt uppsåt är när följden av ett handlande är själva syftet med handlandet.
  Indirekt uppsåt är det om gärningsmannen förstår att följden kommer att inträffa som ett resultat av handlandet.

Svårbedömt
  Vid eventuellt uppsåt, på juridikspråk dolus eventualis, krävs det att gärningsmannen skulle ha utfört handlingen även om han varit säker på att följden verkligen skulle inträffa.
  - Jag gissar att dolus eventualis kommer upp i det här målet och den frågan är ofta svår att bedöma, säger Thorulf Arwidson.
  Han påpekar att han inte läst förundersökningen i detta mål och endast följt rättegången via media.
  - Frågan om eventuellt uppsåt är omstridd och komplicerad att hantera, menar Arwidson.
  Att bygga en dom på ett eventuellt uppsåt kan vara vanskligt, menar Arwidson.
  - Det krävs en skarp penna av domaren om man ska skriva en dom som bygger på eventuellt uppsåt.