|
|
|
Jägarna tror att offret är en älg
39 har personer skjutits ihjäl vid jakt sedan 1983.
Skytten misstar ofta offret för en älg. Det är det vanligaste skälet till dödsskott enligt en ny undersökning.
Ny undersökning om skäl till
dödsskjutningar under jakt
|
I forskningsstudien ingår samtliga jaktolyckor med dödlig utgång mellan 1983 och 1999. Två av de 39 dödsoffren var kvinnor. I tre av fallen dödades personer som själva inte deltog i jakten.
Dödsskytten, det handlar alltid om en man, är i genomsnitt 43 år gammal och den skjutne 50 år.
I mer än vart sjätte olycksfall är skytten och offret släkt med varandra. Läkaren Mensura Mustajbasic, 29, som forskar för rättsmedicinska avdelningen vid Umeå universitet, har arbetat i nästan tre år med studien. Den är i det närmaste klar, men hon påpekar att resultaten är preliminära.
Flest dödsfall
vid småviltsjakt
– I internationell jämförelse så står de svenska jaktolyckorna för en hög andel av det totala antalet vådaskjutningar.
Flest dödsfall sker vid småviltsjakt. 54 procent av de 39 som föll offer gjorde det under jakt på fågel, hare eller rådjur.
– Övervägande vid småviltsjaktolyckor är att jägaren snubblar eller handhar sitt vapen så felaktigt att han skjuter ihjäl sig själv, säger Mensura Mustajbasic.
Vid älgjakt är siffran omvänd. Nästan alla som mellan 1983 och 1999 föll offer under älgjakt sköts på ett avstånd av minst 50 meter av någon annan. De flesta hade uppfattats som en älg.
Skadskjuten älg
stressar jägare
Svenska jägarförbundet anser att antalet jaktolyckor är få och har naturliga förklaringar.
– En skadskjuten älg är ett oerhört stressmoment för en jägare. Hjärnan kan därför sammanblanda synintrycket när en jägare sedan dyker upp. Skytten tror sig se den skadade älgen, säger Bo Lindvall, informationschef på Svenska jägarförbundet.
Trots allt minskar antalet dödsolyckor vid jakt.
– Under de sista åtta åren har dödsolyckorna i snitt varit 1,6 fall. Det kan möjligen bero på att obligatorisk jägarexamen infördes 1985, men det är för tidigt att dra en sådan slutsats, säger Mensura Mustajbasic.
Fakta/jaktolyckor
Årligen reglerar jägarförbundets försäkringsbolag cirka 130 jaktskador. Av dessa är en till tre skottskador och någon med dödlig utgång.
Av de 39 som skjutits ihjäl sedan 1983 hade 10 procent alkohol i blodet. Någon undersökning som visar om vådaskyttarna haft alkohol i blodet finns inte.
Oftast träffar vådaskottet i bröst, buk eller huvud. Jägare har också avlidit av skador i armar och ben.
Majoriteten av offren avlider direkt på platsen.
I mycket få fall leder dödsskjutningar och vådaskott till att skytten åtalas. |
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00
|
|
