Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
FREDAG 14 APRIL 2000
 
 

Kraftig ökning av särskolelever
STOCKHOLM Antalet elever i särskolan har ökat drastiskt sedan kommunerna tog över verksamheten från landstingen, visar nya siffror. En oroande utveckling, anser Skolverket.
  Särskolan är främst till för utvecklingsstörda och autistiska barn. Ökningen av elever där varierar mycket kraftigt över landet - från två till över 100 procent i Värmlands och Jämtlands län.
  Skolverket oroas över den uppenbara skillnaden i praxis och syn på vilka elever som hör hemma i särskolan.
  - Man kan undra om den här ökningen är rimlig. Särskolan kräver inte av barnen vad de maximalt skulle klara, säger Sven Sundin på Skolverket, som nu kommer att granska vad utvecklingen beror på - för inte beror den på en ökad andel utvecklingsstörda barn, tror han.
  - Kanske ställs diagnoser som damp, autism och emotionella störningar lättare i dag, säger Lena Hammarberg på Skolverket.
  Hon konstaterar också att ökningen började 1991/92, då kommunerna blev huvudmän för särskolan i stället för landstingen, samtidigt som den ekonomiska krisen började bli akut.
  Ökningen av särskolelever i grundskolan är 62 procent mellan läsåren 1992/93 och det innevarande, medan elevökningen inom grundskolan som helhet var 17 procent under samma tidsperiod.

Färre klarar kraven
  Skolverkets genomgång av skolan och barnomsorgen i samtliga landets kommuner det här läsåret visar också att färre elever inom den kommunala grundskolan nådde de nationella kunskapsmålen nu än tidigare. Totalt är minskningen två procent jämfört med tidigare år. Närmare 23 procent av eleverna klarar inte skolans kunskapskrav och sämst till ligger eleverna i storstadsregionerna - 26 procent underkända - medan glesbygdskommunernas skolor visar bättre resultat - 18 procent underkända. Variationen är stor mellan landets kommuner - från över 42 procent elever som blev underkända i ett eller flera ämnen i Bengtsfors, Fagersta och Kungsör till 3-4 procent i Norsjö, Ydre och Ockelbo.
  Flickorna presterar bättre resultat än pojkarna. Flickor med utländsk bakgrund får högre betyg än pojkar som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar, enligt en undersökning som presenterades sommaren 1999.

Färre klara gymnasister
  Vidare har andelen tjugoåringar med fullföljd gymnasieutbildning minskat till 74 procent efter att ha varit 81 respektive 76 procent 1997 och 1998. Även här är variationerna stora. I Eksjö och Lomma har 93 respektive 92 procent av tjugoåringarna slutbetyg från gymnasieskolan, medan tio kommuner har en andel på under 60 procent. Kalix ligger lägst i landet med 49 procent.
  Även andelen elever som går vidare till högskolan varierar. Det finns till exempel tolv kommuner där färre än tjugo procent sökt sig till den högre utbildningen tre år efter avslutade gymnasiestudier. Elever från Älvdalen och Ragunda har den lägsta övergången, elva respektive tolv procent. Lund ligger på en ohotad förstaplats med 62 procents övergång till högskolan.



Grundskolorna
Genomsnittligt meritvärde och andel som är behöriga för gymnasieskolan. Medel för samtliga huvudmän är 202,1 och 90,3 procent. Medel för alla kommuner är 201,6 och 90,2 procent.

  Tio bästa kommunerna sorterat efter meritvärde:
Danderyd238,297,6
Lund225,495,3
Nykvarn224,898,0
Lysekil224,396,7
Bjurholm223,593,8
Dals-Ed223,095,8
Lomma222,995,5
Ockelbo221,4100,0
Arboga220,396,3
Lidingö219,492,8

  Tio sämsta kommunerna sorterat efter meritvärde:
Ljusdal182,283,0
Norberg181,887,8
Hällefors181,774,4
Töreboda181,482,1
Ljusnarsberg181,390,9
Heby180,983,5
Kungsör180,586,0
Svalöv179,486,5
Fagersta177,575,0
Markaryd176,585,8

  Tio bästa kommunerna sorterat efter andel behöriga:
Ockelbo221,4100,0
Dorotea208,4100,0
Färgelanda203,8100,0
Lycksele210,298,1
Nykvarn224,898,0
Karlsborg201,398,0
Askersund209,498,0
Överkalix214,198,0
Sotenäs213,997,8
Grästorp198,197,6

  Tio sämsta kommunerna sorterat efter andel behöriga:
Ljusdal182,283,0
Sjöbo188,382,5
Hallstahammar190,382,2
Botkyrka184,982,1
Töreboda181,482,1
Haparanda200,881,6
Malmö192,780,7
Fagersta177,575,0
Hällefors181,774,4
Skinnskatteberg182,571,7



Gymnasieskolorna
Genomsnittligt betyg och andel som är behöriga för högre studier. Medel för samtliga huvudmän är 13,3 och 84 procent. Medel för alla kommuner är 13,2 och 83 procent. (Siffror saknas i 78 kommuner.)

  Tio bästa kommunerna sorterat efter meritvärde:
Arjeplog15,7100
Lidingö14,994
Kiruna14,896
Oxelösund14,797
Danderyd14,795
Värmdö14,786
Östhammar14,492
Övertorneå14,493
Gislaved14,494
Överkalix14,395

  Tio sämsta kommunerna sorterat efter betyg:
Dals-Ed11,791
Staffanstorp11,772
Orust11,2100
Bengtsfors11,242
Eda11,084
Berg10,540
Bräcke10,261
Mellerud10,10
Flen10,025
Örkelljunga7,80

  Bästa kommunerna sorterat efter andel (alla med 100 procent):
Arjeplog15,7100
Ånge14,2100
Hjo13,8100
Vaggeryd13,7100
Kinda13,2100
Valdemarsvik12,9100
Högsby12,9100
Essunga12,7100
Herrljunga12,7100
Robertsfors12,5100
Grums12,4100
Vårgårda12,3100
Krokom11,9100
Lessebo11,9100
Ragunda11,8100
Orust11,2100

  Sämsta kommunerna sorterat efter andel:
Vadstena12,570
Södertälje12,970
Storuman12,767
Haninge12,165
Bräcke10,261
Bengtsfors11,242
Berg10,540
Uppvidinge11,836
Flen10,025
Mellerud10,10
Örkelljunga7,80


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER