Lars Johan HiertaPå internet sedan 1994 
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
LÖRDAG 8 APRIL 2000
 
 


Islam är i dag en självklar del av det nya Sverige.   Men det är en delvis blågul islam som växer fram. En del säger att denna nya svenska kultur har så många som 300 000 anhängare.
Klart är i alla fall att namnet Muhammed i dag är det tredje vanligaste förnamnet på nyfödda gossebarn i Malmö.   Och klar står snart moskén i Stockholms innerstad. Den blir för muslimerna det definitiva steget in i den svenska vardagen.
Aftonbladets Leif-Åke Josefsson och fotograf Mats Strand har ägnat veckan åt att granska Islam som svensk folkrörelse.


MALMÖ APRIL 2000 Fredagsbön i moskén. En vanlig fredag samlas runt 1 000 muslimer för att be. På stora högtidsdagar kan det komma tio gånger fler.

STOCKHOLM APRIL 2000 Snart är den nya moskén på Södermalm invigningsklar. Kupolen lyser redan i vårsolen.
Stockholms nya moské är redan ett självklart inslag i stadsbilden vid Medborgarplatsen på Söder.
  Trots att den inte ens är invigd.
  Men snart flyttar den muslimska församlingen från en källarlokal på Ringvägen 135 några kvarter bort till den nya moskén.
  Det i sig rymmer en symbolik över det som hänt med islam i Sverige under de senaste åren.
  Hur islam är på väg att flytta ut från källarlokaler och lägenheter till det svenska offentliga rummet.
  – Jag ser det som ett kommunalt erkännande. Samtidigt ska man komma ihåg att det stora motståndet nog inte alltid varit från grannar. Lika ofta har det varit muslimska grupper som stått mot varann, säger Jan Hjärpe, professor i islamologi i Lund.
  En plats för islam i det offentliga rummet säger också en del om utvecklingen i Sverige.
  1930 gjordes den sista religionsräkningen.
  Då uppgav sammanlagt 15 personer att de hade islam som huvudreligion. I dag är det ingen som vet. Inte exakt. Medlemsantalet i de 115 muslimska församlingarna i Sverige uppskattades för tre år sedan till 85 000 personer.
  Ledande muslimska företrädare menar att siffran i själva verket är mellan 250 000 och 300 000. Men då är inte alla praktiserande muslimer.

”Under vårt tak ska 90 nationaliteter samsas ”
  
Moskén i Jägersro i Malmö var först, 1982, och är klart störst.
Att ta av sig skorna är en muslimsk sed som aldrig kommer att försvenskas även om vi börjar se alltmer av blågul islam. Precis som i ursprungsländerna åker skorna av i entrén till moskén.
TVÄTT I SISTA STUND Inte alla tvagar sig utan går direkt in till bönestunden med strumporna på. Några kommer lite sent och tvagar sig snabbt. På väg in har golvet hunnit bli blött och lite halkigt. Flera är farligt nära vådliga vurpor för att inte missa något av huvudimamen Younes Latifovs predikan.
Rahim Hotek, 14, och Yousef Qurishi, 13, är från Afghanistan. Deras svenska kompisar höjer inte längre ögonbrynen. - De frågar bara om vi varit i moskén i dag, säger Rahim.
  – Vi har 45 000 medlemmar. Under vårt tak ska 90 olika nationaliteter samsas. Så här har vi ingen plats för segregation, säger Bejzat Becirov, som invandrade från Makedonien 1962 och nu ser moskén som sitt livsverk.
– I början låg jag vaken många nätter och hade ont i magen. Jag tänkte att vad är det jag skapat här på den vackra skånska slätten.
   I dag är han lugnare.
  Moskén ska byggas ut och bli mer än dubbelt så stor.
  En ny muslimsk friskola med 540 elever år 2004, en sjukvårdslokal för omskärelse av pojkar och två drygt tjugo meter höga minareter är något av det som syns på ritningen på Becirovs arbetsbord.
  – Jag anser att vi är mogna och en del av det svenska samhället. Vi tycker att vi är jämförbara med den svenska kyrkan. Och när vi är mogna bygger vi också relationer till det svenska samhället.
  Integrationsfrågor är en självklar del i detta strävande. Och att hänga med i samhällsutvecklingen. I dagarna ska ABF installera datorer i moskén.
  – Jag hoppas det kan bidra till att locka till oss en del ungdomar som hamnat på sned. Och skapa bättre kontakt mellan våra grupper i Sverige. Det är viktigt att hänga med i utvecklingen. Tomatförsäljare på torget är väl bra. Men teknologin går vidare, säger Bejzat Becirov.
  Han påpekar stolt att moskén de senaste åren haft mellan 80 000 och 90 000 besökare. Och att detta ökar svenskars förstående över vad moskén egentligen står för.
  – De flesta tror att vi bara ber. Men det är en liten del som är religiös och självklar. Den religiösa delen är kanske 10 procent och den sociala 90 procent. Moskén är en social mötesplats. Våra medlemmar kommer hit för att få hjälp med blankettifyllning, läxläsning för barnen. Eller ”vad ska jag göra efter gymnasiet?” ... det är allt möjligt.
- Islam i Sverige får en rad svenska drag, säger Jan Hjärpe, professor i islamologi i Lund.
Pernilla Ouis konverterade till islam 1986. - Jag blir ofta irriterad över muslimer i debatten, säger hon.
Svensken säger nej till moskéer
En undersökning av Göteborgs universitet 1997 visade att närmare hälften av den svenska befolkningen inte ansåg att muslimer ska få bygga moskéer i Sverige.
En enkätundersökning i början av 90-talet visade att närmare 65 procent av svenskarna hade en ganska mycket eller mycket negativ inställning till islam.
Så har svenska muslimer ökat
1930 års religionsräkning15 personer
1953 (uppskattad siffra)500 personer
1966 (uppskattad siffra)1 000 personer
19709 000 personer.
2000 (uppskattad siffra) mellan 250 000 och 300 000. Varav mellan 85 000 och 95 000 är praktiserande, dvs tillhör någon muslimsk församling.
  Professor Jan Hjärpe är bara en av flera islamkännare i Sverige som under senare år varit med om att omfatta en ny bild av islam i Sverige.
  De kallar den – blågul islam. Att islam ska betraktas som en – svensk folkrörelse.

Så här har islam försvenskats:
  
Islam som religion har tagit drag av det svenska samhället och försvenskats.
Islam börjar alltmer inlemma sig i Organisations-Sverige. Av de fyra olika riksförbunden har tre till sist fått ett nationellt samarbetsorgan.
Vigslar förrättas i moskéerna, något som aldrig sker i ursprungsländerna.
Det svenska natur- och miljötänkandet passar islam, som gärna vill se sig som en grön religion, och har lett till att unga muslimer engagerat sig i miljöarbetet.
  
Men försvenskningen av islam tar sig också andra uttryck.
  Och här tjänar svenskar som konverterat till islam som brobryggare mellan invandrade muslimer och det svenska samhället.
  Jan Hjärpe:
  – De imamer som fått sin religiösa utbildning i Kairo, Jerusalem eller Amman har svårt att bibehålla sin ställning i Sverige. Muslimska män och kvinnor lyssnar betydligt mer på vad en framgångsrik muslimsk yrkesman eller yrkeskvinna har att säga än på imamen. En ung doktorand vid Stockholms universitet betyder mer än imamen. Det ser man på debatten på internet. Och de är på nätet.
  För några år sedan fick imamen i Halmstad sparken. Han ersattes av en ingenjör – ett tecken på hur blågul islam fungerar.

”Tjafsa inte om islam – kalla det för identitet”
  
Pernilla Ouis, doktorand i humanekologi vid Lunds universitet, är just en sådan auktoritet. Hon konverterade till islam 1986.
  Pernilla Ouis märks i debatten. Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker. Och hon ifrågasätter inte påståendet att hon och andra svenska konvertiter ”utmanar” imamens, den lokale religiöse ledarens, och hans ställning i till exempel kvinno- och familjefrågor.
  – Jag upplever att vi får ett stort gehör. När vi pratar överbryggar vi en motsättning och ger både muslimer och svenskar något att tänka på. Det är som om polletten ramlar ner.
  Hon drar ett exempel. Att det som muslim inte duger att bara ha taggarna utåt när någon svensk kastar en kommentar om klädseln, typ slöjan.
  – Jag säger att de ska använda ordet identitet. Det förstår svensken. Att bara tjafsa om islam och säga att det är jätteviktigt, det argumentet biter inte på en svensk.
– Vi muslimer måste faktiskt också intressera oss för svenskars reaktioner. Varför är det så svårt att ha en debatt utåt med muslimer? De känner sig sårbara och missförstådda. Jag blir ofta irriterad över muslimer i debatten. De vet inte alltid hur de ska säga. Jag kan förstå vad de menar, men utåt uppfattas det helt fel.
5 svenska moskéer
Moskéer finns i dag i Malmö, Uppsala, Trollhättan, Göteborg och Stockholm.
Förbud mot halalslakt
Sverige är i dag det enda EU-land där den muslimska slaktmetoden halal inte är godkänd. Halalslakt förekommer, men först efter bedövning, vilket många muslimer vänt sig emot. Det mesta halalköttet är därför importerat.
  Själv är Pernilla Ouis aktiv i den muslimska kvinnoföreningen i Lund.
  Där blev gruppvåldtäkten i Rissne ett hett samtalsämne.
  – Hur kunde det gå så? Vad är det som missas i uppfostran? Man har inte lärt sig vad svenska tjejer menar med sitt sätt att vara. Sedan har man ingen respekt heller. Det diskuterade vi.
  – Vi muslimska kvinnor pratar också om att samma moral ska gälla för flickor som för pojkar. Jag tycker att alltför många ger pojkarna favörer och en frihet som flickorna inte får.
  Islamskräcken, då? Pernilla Ouis går själv klädd som muslimsk kvinna i Lund.
– Det som sägs med ögonen är mer sårande än det som sägs rakt ut. Snipandet, stirrandet. Att inte våga sitta bredvid på bussen. Det gamla tanter håller på med.

”De flesta har gått i en skola med muslimska kamrater”
  
Jan Hjärpe ser det som en generationsfråga.
Foto: Mats Strand
Leif-Åke Josefsson
Leif-Åke
Josefsson

  – Det är starkare ju äldre folk är. Bland yngre kan det finnas fördomar och motsättningar, men det är ingenting exotiskt. De flesta har gått i en skola där det finns muslimska kamrater.
  Själv skrattar Jan Hjärpe när han spekulerar om ett framtida inslag bland moskéer på svensk mark.
  – Snart får vi nog se en röd trämoské med vita knutar.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


  

  
  FLER NYHETER