Justitieministern vill ge polisen rätt att bugga
Justitieminister Laila Freivalds vill ha en lag som ger polisen rätt att bugga misstänkta medborgare.
Orsaken sägs vara ”den ökade organiserade brottsligheten”. Men justitieministern har inget belägg för sitt påstående.
- Kunskapsläget om den organiserade brottsligheten är synnerligen dålig och det finns egentligen ingen statistik, säger juristen Lars Korsell vid Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
   Lagförslaget går ut på att polisen ska få rätt att använda hemlig avlyssning, så kallad buggning, i utredningar om brott som kan ge minst fyra års fängelse, eller vid misstanke om grovt narkotikabrott.
Bara en domstol får ge tillstånd till buggning. Tillståndet måste förnyas efter högst en månad. Det måste finnas en skäligen misstänkt person, och det måste finnas särskild anledning att anta att personen befinner sig där mikrofonerna placeras.
  Advokater, präster, läkare och journalister eller deras arbetsplatser får inte avlyssnas som det inte finns synnerliga skäl.
Bandupptagningar som inte har med utredningen att göra måste omedelbart förstöras. Förslaget ska nu granskas av lagrådet.
  Laila Freivalds sade under en presskonferens idag att hon i några uppmärksammade fall av organiserad brottslighet fått veta att det skulle underlätta med avlyssning. Men varken hon eller departementsrådet Christina Weihe kunde hänvisa till någon statistik som belägger påståendet att den organiserade brottsligheten skulle ha ökat.
- Jag kan bara bekräfta att vi har bristande kunskaper om organiserad brottslighet och vi måste lära oss mer om hur den ser för att kunna sätta in olika åtgärder, säger Lars Korsell.
  Lars Korsell och kriminologen Krister Söderman på BRÅ, har påbörjat en kartläggning över den organiserade brottsligheten i Sverige. Den beräknas vara färdig till årsskiftet och är en av de första i sitt slag.
Organiserad brottslighet, som till exempel narkotika- och spritsmuggling har i BRÅ:s sammanhang hittills inte betraktats som en egen kategori av brott.
- Bekämpningen av organiserad brottslighet i Sverige har handlat om befogenheter och väldigt lite om att kartlägga och lära sig strukturen och formerna.
  Lars Korsell menar att det är typiskt svenska myndigheter att arbeta med tvångsåtgärder, att myndigheterna alltså söker mer befogenheter som telefonavlyssning, buggning, kameraövervakning och andra tekniska apparater som inskränker personers fri- och rättigheter.
Tror du att lagen kan hjälpa, om den röstas igenom?
- Det är klart att alla tvångsåtgärder hjälper, men frågan är hur stor den positiva effekten är, säger Lars Korsell.