|
Hoten kommer från öst - och de är inte militära Blanda inte ihop päron och äpple, brukar man få höra när man jämför nedskärningarna i vård, skola och kultur med försvarsbudgeten. Men i den senaste tidens försvarsdebatt serveras man just en sådan fruktsallad. Man skulle kunna tro att försvarsfrågan är en sysselsättningsfråga. Eller en exportfråga. Eller en jämlikhetsfråga. Eller ett rättviseproblem.
Låt oss därför slå fast: Försvaret, som alltid borde benämnas krigsmakten, handlar i själva verket om en enda sak: Att förbereda landet att försvara sig på ett enda vis, nämligen militärt, mot en enda form av hot, nämligen militära. Även denna tidnings ledarredaktion blandar samman päron och äpplen. Den 25 mars förespråkas på ledarsidan ett starkt militärt försvar för Sverige, som skall vara behjälpligt också mot dataintrång, informationskrig, terroristattacker och miljökatastrofer. Hur Robotsystemet Bamse, stridsflyget Jas eller ubåtarna Viking skall avvärja dessa hot klargörs inte. Att en stark militärmakt inget förmår mot terrorister som beslutat att spränga en buss i bitar, lärde jag mig av bitter erfarenhet under de många år jag levde i Israel. Och det är väl snarare skärpta datanördar än avancerade stridsvagnar som förmår tampas mot datorintrång. Informationskrig skulle jag och mina kollegor - helt civilt - vara bäst på att utkämpa. I själva verket tror ingen längre på en militär invasion österifrån. Däremot kommer de stora och verkliga hoten mot landets säkerhet just från öst. Det livsfarliga kärnkraftsverket Ignalina i Litauen, ligger på en otursam vindriktnings avstånd från vår så älskade skärgård. Tjernobyl och andra akuta miljökatastrofer ligger och tickar invid våra gränser. Kan Jas-planen hejda en invasion av radioaktiva moln? Är Visbykorvetterna effektiva i kampen mot en nedsmutsad Östersjö? Dessa verkliga hot bekämpas med småpotatis. Sverige har öronmärkt 60 miljoner för avvecklandet av reaktor 1 i Ignalina. Och har tidigare gett 25 miljoner för att höja säkerheten i Tjernobyl. Medan storkovan satsas på att stå emot hot vilka baserats på en minst sagt förlegad omvärldsanalys.
Endast ett dussintal länder i världen satsar mer på sitt försvar per capita än vi gör. De så omtalade nedskärningarna innebär i reda pengar att man sänker försvarsbudgeten med endast 10 procent. Det är faktiskt första gången sedan kalla kriget som Sverige gör en substantiell sänkning av militärutgifterna. Medan andra länder redan har redan sänkt med upp till 30 procent-och Ryssland med 90 procent. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|