Samarbetet kan spricka
Gudrun Schymans krav om kortare arbetstid äventyrar trepartisamarbetet
Kortare arbetstid kan spräcka samarbetet mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet.
  Gudrun Schyman kräver nu att pengar avsätts i vårbudgeten för att korta arbetstiden med två timmar.
  Det vill inte regeringen.
  I morgon, när finansminister Bosse Ringholm kommit hem från EU-toppmötet, sätter sig de tre samarbetspartiernas förhandlare för att under helgen inleda slutmanglingen om årets vårbudget. Den presenteras om drygt två veckor.
  Det står redan klart att förhandlingarna kommer att bli besvärliga. Möjligen så besvärliga att trepartisamarbetet inte överlever.
  I går presenterades en utredning om kortare arbetstid. Ur den hämtar vänsterledaren Gudrun Schyman ammunition till en av partiets profilfrågor – kortare arbetstid. Hon kräver att det i vårbudgeten ska finnas en klar och tydlig markering om kortare arbetstid. Från 2003 ska den lagstadgade veckoarbetstiden gå ner från 40 till 38 timmar.

Dyrt att sänka arbetstiden
   – Alternativet finns inte, slog Schyman myndigt fast i går.
  Regeringens andra samarbetsparti, miljöpartiet, är inte lika kategoriskt. Men arbetstiden är en av de frågor som partiet prioriterar högst i samtalen om budgeten. Den andra är skatteväxling.
  Socialdemokraterna har på en kongress beslutat att partiet ska verka för att arbetstiden kortas successivt. Men att säga att det är en fråga som står högt upp på dagordningen vore att ljuga.
  Tvärtom pekar företrädare för regeringen ständigt på de problem som är förknippade med en lagstadgad sänkning av arbetstiden. Det är dyrt, två timmar kostar mellan 25 och 40 miljarder, och det hotar verksamheten inom vården och skolan.

Tumskruvarna dras åt
   Om arbetstiden sänks sjunker inkomsterna. Alltså betalas det in mindre i skatt. Följaktligen får offentliga sektorn mindre pengar samtidigt som det måste anställas mer folk eftersom den totala mängden arbete minskar. Tvärtom ser de framtida vårdbehoven ut att öka rätt dramatiskt.
  Följden blir att tumskruvarna dras åt kring de högprioriterade områdena – vården, skolan och omsorgen. Mindre pengar ska räcka till fler anställda och bättre service. Alltså vill regeringen inte lagstifta om sänkt arbetstid.

Det är svårt att se hur samarbetet ska kunna överleva utan att någon av parterna backar.
Schyman och vänsterpartiet från sitt kategoriska krav om beslut om arbetstidsförkortningar.
Regeringen från sin ovilja att stifta lagar som kortar arbetstiden och sänker skatteinkomsterna.