Är jag i riskzonen?
Professor Håkan Olsson vid universitetssjukhuset i Lund ger svar på frågor om bröstcancer.

Hur gör jag för att undvika att få bröstcancer?
   –– Tidigt barnafödande och att få flera barn kan skydda mot bröstcancer. Det kan också vara bra att upprätthålla en lång ammningsperiod. Det är nämligen så att det är de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen som är viktiga för risken.
  Om man skjuter upp mensen genom att motionera kraftigt i unga år kan risken minska.
  Man bör också undvika att utsätta brösten för strålning, till exempel röntgen när man är mellan 10 och 25 år.
Hur vet jag om jag är i riskzonen?
   – Personer som får mens tidigt och även får sin menopaus tidigt drabbas lättare. Skaffar man inte barn, eller får dem sent i livet ökar risken. Men man får inte känna någon skuld om man drabbas. Det kan vara väldigt svårt att peka ut en enskild faktor till en sjukdom.
Vad beror det på att risken minskas när man får barn tidigt?
   – Under graviditet och amning utvecklas bröstvävnaden och blir mer mogen. Då har den visat sig vara mindre benägen att utveckla cancer.
Hur märker jag om jag har bröstcancer?
   – Symtomen är en knuta i bröstet som växer. Man ser också att vissa får indragen hud och bröstvårtor. I sällsynta fall kan brösten bli inflammerade och ömmande. Ännu mer ovanligt är att det blöder från bröstvårtorna. Oftast upptäcks bröstcancer i Sverige när man utför mammografi på kvinnor utan symptom.
Hur gör jag för att upptäcka knölar?
   – Man ska känna på sina bröst ofta. Gärna när man duschar eller badar eftersom intvålade bröst avslöjar knutor bättre. Man ska känna efter både när man ligger och när man står. Ett bra tips är att kolla i spegeln på bröstens kontur.
Finns det någon mat jag bör undvika?
   – Vi kan se att kosten spelar roll, men vi vet inte i vilken utsträckning och vilken sorts mat man bör undvika. Men man bör undvika övervikt. Vi har sett att de kvinnor som får cancer efter 60 ofta är överviktiga.
Kan min livsstil påverka?
   – Ett stort alkoholintag kan vara skadligt. Leverskador ökar mängden av kvinnligt hormon och därmed ökar risken för bröstcancer. Hos vissa män som drabbats av cancer har vi sett ett högt alkoholintag.
Hur många överlever?
   – Ungefär 6 000 kvinnor i Sverige insjuknar i bröstcancer varje år. 70–80 procent av dessa lever efter fem år. 60 procent får aldrig tillbaka sin sjukdom.
Hur påverkar arv?
   – I ungefär fem procent av cancerfallen vet vi att de har ärvt benägenheten. Om man vet att man tillhör den här gruppen kan man med ett blodprov ta reda på om man är i farozonen och då kan man tidigt sätta in speciell behandling.
Hjälper p-piller?
   – Nej. För några år sedan trodde man att p-piller skulle hjälpa, men det ökar faktiskt risken för bröstcancer något. Däremot minskar risken för cancer i livmodern och äggstockarna.
Vad är det i brösten som gör dem så känsliga för cancer?
   – Man vet inte exakt varför brösten är så cancerbenägna. Man vet bara att hormonfaktorer styr risken. 25 procent av alla kvinnliga cancerfall är just bröstcancer, men brösten upptar ju inte 25 procent av kroppen. Därför är detta organ unikt när det gäller cancerrisk.
En del klarar bröstcancern, men sedan upptäcker man att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen. Vad kan man göra för att upptäcka detta i tid?
   – Efter att man behandlats för bröstcancer får man en anti-hormonbehandling i fem år. Efter det är det symptomen hos patienten som är styrande. Märker man något symtom måste man vända sig till en läkare snarast.
När blir man friskförklarad?
   – På grund av en liten risk att sjukdomen återkommer kan man aldrig ange någon exakt datum när man kan bli betraktad som helt frisk. Det finns fall där cancern kommit tillbaka efter 30–35 år.