  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Att höja taket för ersättningarna i de allmänna försäkringarna är ett sätt att undvika skatterevolt. Medelklassen måste känna att den får valuta för skattepengarna. Annars vittrar systemet samman. I samhällsdebatten florerar myter. En av myterna är att man får åttio procent av lönen om man blir sjuk. En annan myt är att man får en lika hög andel av lönen om man blir av med jobbet. Men verkligheten ser annorlunda ut. 
Fyra av fem LO-medlemmar får 80 procent av lönen om de blir sjuka. Resten för nöja sig med en lägre andel av sin normala inkomst.
Knappt hälften av LO:s arbetslösa medlemmar tvingas klara sig på mindre pengar än 80 procent av sin gamla lön. Att bli av med jobbet kan alltså leda till att man måste byta bostad och ändra sin livsföring.Mot den bakgrunden är det knappast förvånande att s-kongressen i går beslutade att höja taken i de allmänna försäkringarna. Det är nämligen taken som är bovarna i dramat. Ovanför en viss inkomst, 16 775 kronor i månaden för a-kassan och 22 850 kronor i sjuk- och föräldraförsäkringen, får man ingen ersättning alls. Alltfler blir drabbade Taken rör sig uppåt i takt med priserna. Men under senare år har priserna legat i stort sett still samtidigt som reallönerna ökat. Därför tvingas alltfler vanliga löntagare att klara sig på en krympande andel av lönen om de blir arbetslösa, sjuka, föräldralediga eller är hemma och tar hand om sina sjuka barn. Orättvisan har socialdemokraterna kunnat bortse ifrån fram till nu. Tidigare drabbade den bara en liten del av befolkningen. Och framför allt berördes inte de egna väljargrupperna. Så är inte längre fallet. Enligt SCB:s senaste lönestatistik, som rör privatanställda tjänstemän, var genomsnittslönen 23 330 kronor i månaden i december förra året. Men att höja taken i de offentliga försäkringarna och avskaffa karensdagen i sjukförsäkringen är inte bara en rättvisefråga. Det handlar också om att undanröja eventuella tendenser till skatterevolt. Risk att myglet blir för stort De svenska trygghetssystemen bygger på att människor solidariskt betalar sin skatt. Men om den viktiga medelklassen börjar tycka att den inte får valuta för sina skattepengar är risken överhängande att skattemyglet och skatteprotesterna ökar till nivåer som får systemet att vittra. Före den ekonomiska krisen, fram till mars 1991, fick man full lön vid sjukdom. Sedan krympte den successivt till 75 procent för att 1998 höjas till 80 procent. Historiskt ligger alltså dagens sjukförsäkring långtifrån på någon rekordnivå. Det kommer den inte att göra när taket höjs och karensdagen avskaffas heller. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
