  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Emanuel, 23, lurade döden
GÖTEBORG. Efter 20 dygns medvetslöshet vaknade Emanuel Vedefors, 23, och undrade vad som hänt. Han fick beskedet: Du har störtat 30 meter ner i en ravin. – Jag hade ofattbar tur som klarade mig, säger han och vrider sig försiktigt i sjuksängen. En svår blödning i hjärnan, högra sidan förlamad, omskakad till både kropp och själ. Emanuel Vedefors har fortfarande minnesluckor från den där strålande dagen i Val d'Isère i franska Alperna första veckan i januari. Han visar en bild där kompisgänget står på sina skidor i den gnistrande snön strax innan äventyret skulle börja. – Vi hade hyrt en guide för att köra offpist. Killen var otroligt skicklig och vi litade verkligen på honom, berättar Emanuel. Ingen hade uppfattat stupet Gruppen tog sig upp på 3 500 meters höjd, sista biten klättrade pojkarna med skidorna på ryggen för att nå så högt som möjligt. Färden neråt gick i hög fart men inte okontrollerat. Mer minns Emanuel inte. Men kamraterna har berättat. – Dom såg mig bara försvinna rakt ner för ett stup som ingen av oss åkare hade uppfattat. Emanuel störtade längs bergväggen mot en klipphylla där han mirakulöst nog blev liggande i snön. Huvudet dunkade och skrapade mot utskjutande stenar när han virvlade neråt. Först sedan en helikopter larmats kunde räddningsaktionen inledas. Emanuel fördes medvetslös till ett lokalt sjukhus och sedan vidare till en specialklinik i Grenoble. Pappa Kent Vedefors, som omedelbart reste ner från Sverige, berättar om de första svåra dygnen. – Vi fick ingen som helst kontakt med Emanuel, han låg i djup koma och i det läget var hans tillstånd mycket ovisst. Enligt läkarna hade han fått en stor blödning i hjärnan och man tvingades evakuera vätska via ett hål i skallbenet. När drygt två veckor hade gått öppnade Emanuel för första gången ögonen. – Känslan var obeskrivlig, vi vågade äntligen hoppas att han faktiskt skulle klara sig, säger Kent. Uppvaknandet skedde sakta. Några blinkningar, en handtryckning, små goda tecken. Men samtidigt visade det sig att hela höger kroppshalva var förlamad. – Både armen och benet var helt kass, säger Emanuel. Han fick återvända i ambulansflyg till Sverige första veckan i februari och nu har han inlett en målmedveten rehabilitering. Förlamningen har gradvis gått tillbaka och Emanuel visar att han kan röra högerbenet ganska obehindrat. Likaså högerhanden. Om några månader räknar han med att vara tillbaka på jobbet som datakonstruktör. Polisutredningen kring olyckan är inte slutförd. – Det är många frågor man vill ha svar på, säger Kent Vedefors. Kunde ha brutit nacken – Brast guiden i omdöme när han tog med gruppen till ett så pass farligt område? Gav han ordentlig information om riskerna? Har researrangören tagit tillräckligt ansvar? Emanuel säger igen att det var rena turen som räddade honom. – Jag kunde ju lika gärna ha brutit nacken och legat död på klipphyllan. Till alla äventyrslystna som vill susa fram bortom pistade nerfarter skickar han en varning från sin säng på Östra sjukhuset i Göteborg: – Tag det grymt lugnt! Det spelar ingen roll om du har guide – offpiståkning kan vara helt livsfarligt. Saker att tänka på inför skidäventyret 
Du måste vara en mycket god åkare för att kunna klara av att åka offpistkörning.
Ha alltid med försäkringsbeskedet från Sverige.
Välj skidorter där sjukvården fungerar.
Respektera varningar och följ anvisningar.
Se till att du anlitar en guide som du tycker är pålitlig.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
LIVSFARLIGT