  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
På bilden bär han munkavle och gör Hitlerhälsning. Men i rättssalen, i sin oskyldiga skolpojksmundering – vit skjorta och mörkblå slipover – ber han om ursäkt, såväl för bilden som för sitt ovårdade språk i polisförhören. – Jag mår illa i dag när jag ser de här bilderna, säger Hampus Hellekant, 24. Av grannarna i sitt hus beskrivs han som ”blyg och artig” – av andra, bland annat ett befäl i lumpen, som ”vapenfixerad med ett hetsigt humör”. Under polisförhören har han gång på gång brutit ihop och fallit i förtvivlad gråt – det är när förhörsledarna har påpekat för honom att han inte bara förstör sitt eget liv, utan även sin familjs, sin mammas, sin pappas och sin lillasysters liv. Då har han gråtande och stammande bedyrat sin oskuld. Hampus Hellekant är den förs-te av de tre mordåtalade nazisterna som själv får komma till tals i säkerhetssalen. Och den här gången är han beredd. 
Plötsligt förvandlas den skygge lille pojken, som med nedslagen blick skyndar sig ut och in i rättssalen varje dag, till en vältalig och välformulerad figur, som med sitt ytterligt välvårdade språk inte drar sig för att ta strid med åklagaren.
– Jag har aldrig slagits i hela mitt vuxna liv. De konflikter jag har haft har jag alltid kunnat lösa verbalt, säger han. ”Jag minns inte” Och prata kan han – både länge och väl. Men egentligen säger han bara två saker, om och om igen: ”Jag minns inte” – eller ”det är någon annan”. Det är alltid någon annan. Det är någon annan som placerat hylsan i hans lägenhet – hylsan som är avskjuten med samma pistol som skotten som dödade Björn Söderberg. Det är någon annan som har skjutit i hans källare, där polisen har funnit ännu fler hylsor, avfyrade från samma pistol. Det är någon annan som har använt hans dator och frågat hans kamrat om denne kan förvara just en sådan pistol hos sig. Det är någon annan som har lagt in de hundratals och åter hundratals bilder och persondata på politiker, antinazister, kändisar och mediefolk som tagit ställning mot nazism och rasism i hans dator – det måste ha funnits där när han köpte den av en kamrat som han vägrar uppge efternamnet på. Och trots att datorer är hans stora intresse och har varit det sedan han var sex år gammal – när datorer ännu var ovanligt – har han inte upptäckt detta. Det är någon annan som har övertagit hans mobiltelefon – en av det antal mobiler han äger – och ringt den kände nazisten Robert Vesterlund på den. ”Någon annans tårgas” Det är till och med någon annan som äger tårgassprayen som hittades i hans lägenhet.
Och framför allt: det är någon annan som Säpos spanare följt efter och sett i närheten av Björn Söderbergs lägenhet i Sätra den 12 oktober förra året. Det är hela tiden någon annan. Vad han själv gjorde den där kvällen minns han inte. Han mindes inte då, när han greps den 14 oktober, två dagar efter mordet – och han minns inte nu, efter fem månader i häkte. Gång på gång under förhören har han ändrat sin historia när han har överbevisats. När biträdande chefsåklagare Eva Finné – betydligt skarpare än under rättegångens första dag – pressar honom, trasslar han åter igen in sig och motsäger sig själv. Då spricker den artiga polityren något. Han vill visa vem han egentligen är, säger han. Han är inte nazist – ”en del av mina skolkamrater valde nazismen som ideologi, men jag har brutit med många av dem.” Om bilden på sig själv som Hitleranhängare, säger han: ”De bilderna är inte så trevliga. Jag har mått väldigt dåligt av dem. Det är jag – och ändå inte jag”.
– Alla har rätt att göra misstag. Frågan är bara hur stort ”misstaget” egentligen är – och vem han är. Rättegången dag två
”De är lika skyldiga alla tre” avslutade biträdande chefsåklagare Eva Finné sin sakframställning. Enligt henne har de tre åtalade nazisterna alla varit djupt involverade i planeringen och utförandet av mordet på Björn Söderberg, även om de har delat upp arbetsuppgifterna så att en av dem skjutsade de båda andra till mordplatsen.
Peter Althin, som förvarar Jimmy Niklasson, hävdade att om det har gått till som åklagaren säger är det inte mord, utan dråp. ”Något har hänt som gör att dessa två har dragit vapen. De har aldrig haft något uppsåt att beröva Björn Söderberg livet” menar Peter Althin.
Rättegången fortsätter på torsdag med förhör av de åtalade.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
MISSTÄNKTE MÖRDAREN 