|
|
Turerna i norska gaskraftverksbråket
1996 fick konsortiet Naturkraft koncession för byggen av gaskraftverk i på Kårstø och i Kollsnes på Vestlandet.1997 fastslog statsminister Thorbjørn Jagland (Arbeiderpartiet) att kraftverkens utsläpp skulle koncessionsbehandlas av den statliga miljöskyddsmyndigheten SFT. Naturkraft sköt upp byggstarten tills ansökan om utsläppstillstånd behandlats.11 december 1997 nåddes enighet om Kyotoavtalet om minskade utsläpp av växthusgaser, vilket också banade väg för internationell handel med utsläppsrätter.22 december 1997 ansökte Naturkraft hos SFT om tillstånd för utsläpp av 2,24 miljoner ton koldioxid om året från Kollsnes och Kårstø.I april 1998 lade en av Naturkrafts ägare, Norsk Hydro, fram planer för ett gaskraftverk som inte skulle släppa ut koldioxid i atmosfären utan tömma gasen i oljebrunnar i Nordsjön.21 januari 1999 fastslog SFT att utsläppen från Kollsnes och Kårstø måste minskas till 224000 ton, dvs med 90 procent, tills man kan handla med utsläppsrätter.I februari 1999 överklagade Naturkraft beslutet till miljödepartementet eftersom de stränga kraven gjorde gaskraftverken olönsamma.I april 1999 blev det klart att Norsk Hydros rena gaskraftverk också skulle vara olönsamt.I juni 1999 meddelade miljödepartementet att SFT:s hårda krav står fast.29 februari 2000 behandlade stortinget regeringens energirapport och det blev klart att oppositionen tänkte begära att regeringen ska behandla utsläppstillståndet på nytt, så att det blir möjligt att bygga konventionella gaskraftverk.7 mars 2000 meddelade den norska miljöministern att lagen i så fall troligen måste ändras.8 mars 2000, dagen före det stora "gaskraftsslaget" i stortinget, skärpte Arbeiderpartiet och Høyre sina krav på regeringen. Denna måste före 1 juni föreslå en ändring av miljöskyddslagen, om det skulle vara nödvändigt för att bana väg för gaskraftverk byggda med dagens teknik. (TT-NTB)
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00
|
|