Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 28 FEBRUARI 2000
 

Text: Gunnar Fredriksson
Tyck till om Gunnar Fredrikssons kolumn

Är det smarta tekniker och ekonomer som styr oss?

I många familjer hjälper tonåringar sina föräldrar och kanske far- och morföräldrar med datorn.
 It-revolutionen går med rasande fart och riskerar att leda till ökade klyftor i samhället.
 Har den här utvecklingen något med demokrati att göra? Är det smarta tekniker och ekonomer som styr oss?

 Det finns många skrifter av unga entusiaster som på ett snitsigt, amerikaniserat språk berättar historier på temat get.rich.quick.com.
 Det finns också en rejäl svensk statlig utredning med titeln "it i demokratins tjänst".
 Det är omstritt om teknikerna eller användarna styr utvecklingen. Jag har intrycket att teknikerna kommer på alltmer sofistikerade grejor som vi aldrig kunnat föreställa oss. Tillverkarnas intresse är att övertyga oss om att vi måste köpa dem, inom kort uppfatta dem som omoderna och köpa något nytt.
 De marknadsför nya apparater fast vi bara kan använda en bråkdel av funktionerna i de vi redan har.

Få vanliga människor har väl krävt att kunna starta tvättmaskinen från bussen eller ta in 100 TV-kanaler på mobiltelefonens display medan de kör bil.
 Jag läser skräckslagen tidningsbilagor om "hemteknik" och undrar om ungdomar som vill läsa böcker måste gömma sig.
 Hur som helst: utvecklingen går inte att hejda.
 Många diskuterar skillnaden mellan "information", som kan gälla vad strunt som helst, och "kunskap", som innebär fördjupning, källkritik och någon form av reflektion.

Jag frågar mig vad som händer när vår traditionella textkultur övergår i modern bildkultur. Många är oroliga över hur språket blir tjatter och hur bilder kan manipuleras.

 Demokrati tar tid, kräver personliga möten och samtal, eftertanke och kompromissande. Vi har nog av pladder och slagord i politik och medier.
 Sverige ligger i världstoppen vad gäller it-användning, konstaterar det amerikanska institutet IDC. Som väsentliga orsaker anges vårt utbildningssystem och satsningen på personalköp av datorer.
 Det är något annat än de klagomål över skatter och fackföreningar som de nya miljardärerna tanklöst för fram.

Inte så få undrar om eleverna får för mycket information utan mening. "Skolorna i USA håller på att viras in i kablar. Barn som inte ens kan läsa en bok har nu tillgång till alla bibliotek i hela världen". Få förstår vad som är relevant eller tänker på vad som är sant eller falskt. "Detta kan absolut inte gynna en demokrati som är beroende av utbildade och visa medborgare, snarare än av människor som simmar i ett hav av ofiltrerad rå information."
 Är it-satsningen i svenska skolor så viktig "att man gladeligen satsar sina pengar på apparater i stället för på böcker, lärarlöner, kuratorer, fria skolmåltider och att skapa en social miljö som lämpar sig för lärande". Dessutom måste lärare ofta begära konsulthjälp.
 Om nu dataindustrin är så intresserad borde de kanske betala en del.

Talet om "datastress" är nog inte en myt. Min dator är i varje fall en källa till stress och ökande puls. Jag blir nervös och fruktar någon ruta med obegriplig text som säger att ett fel av typen blabla har inträffat, och så vidare.

 Då har jag ingen aning om vad jag ska göra och behöver hjälp. Jag är inte ensam om denna åkomma, för nu får jag läsa att användarnas tillgång till bistånd är en central fråga för konsumenterna och därmed också för oss mindre begåvade, alltså för demokratin.
 Det finns de som menar att man bör låta äldre människor vara i fred. Men vi kommer inte undan.
 Politiker använder it, t ex genom att chatta och göra egna hemsidor. Detta har lett till att de blir mer och mer personliga, berättar om sig själva och talar mindre än tidigare om politiska idéer och förslag. En centerkvinna i Sörmland berättade om sina barnbarn och sitt teaterintresse. En miljöpartist i Östergötland presenterar sig som hängiven ABBA-fantast.
 It:s roll för den representativa demokratin är ännu minst sagt oklar men de bäst situerade vinner förstås.

Dock läste jag nyligen om hur studenter i Indinesien via internet kunde sprida ett demokratiskt budskap till kamrater över hela detta väldiga land, varefter denna information sipprade ut till alltfler. Här blev it, osannolikt nog, en demokratisk kraft som diktaturen inte rådde på.
 Det var, kan man säga, en annorlunda it-revolution.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER