Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 9 FEBRUARI 2000
 
 

Vård har blivit en klassfråga
Vård är en klassfråga.
  Var tionde person har under de senaste tre månaderna avstått från att gå till doktorn trots att de tycker att de borde gjort det.
  Hur många som struntar i tandläkaren finns ingen uppgift om.

Lena Mellin

Patientavgiften
1990 60 kr
1991 100 kr
1992 100 kr
1993 150 kr
1994 150 kr
1995 150 kr
1996 180 kr
1997 200 kr
1998 200 kr
1999 200 kr
Gäller öppen specialistvård. Källa: Välfärd vid vägskäl.

Han har inte råd med tandläkare ”Det kan ta en hel kväll att få i mig min mat”
Xenical hjälpte Harry att få ett friskare liv ”Jag har aldrig varit lyckligare än nu”

Gårdagens artiklar:
Staten betalar bantningen Xenical och Viagra kostade skattebetalarna drygt 400 miljoner kronor i fjol
20 i topp på Apoteket – och så här fungerar högkostnadsskyddet
”Feta och impotenta har också rätt att få hjälp” Kunderna på Apoteket i Stockholm var eniga Snabbfråga!

   Som nybliven statsminister gav Göran Persson ut boken ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Där pekade han ut tänder som ett klassmärke. Under Perssons barndom betydde bra tänder att man hade gott om pengar. Medan dåliga tänder eller proteser var beviset för att man hade det dåligt ställt.
  Historien är på väg att upprepa sig. Den nya tandvårdsförsäkring som regeringen under Göran Perssons ledning införde för ett år sedan vältrar över en högre del av kostnaderna på patienterna. Den som har ont om pengar tvingas alltså avstå från att gå till tandläkaren.

Betydligt färre vårdplatser
  
Att patienten får betala mer ur egen ficka är en trend inom hela vårdsektorn. Under fem år på 1990-talet ökade kostnaderna för den offentligt finansierade delen av vården, inklusive tandvården, med sju procent. Under samma period ökade patienternas utgifter med 30 procent.
I korthet kan utvecklingen i det moderna vård-Sverige beskrivas så här. Vårdtiderna har kortats kraftigt genom bland annat effektivare behandlingar. Vårdplatserna har också minskat rejält. De som har tid att prata med patienterna, det vill säga sjukvårdsbiträden och undersköterskor, har skurits ner med i runda slängar 75 000 personer. Samtidigt har andelen läkare och sjuksköterskor ökat något.
   Det innebär att patienterna inte bara betalar mer ur egen plånbok än de gjorde förut. De tvingas också ta mer ansvar för sig själva. Hemskickade efter en medelvårdtid på sju dagar får de gå till apoteket och betala för sin medicin, samma medicin som var gratis på sjukhuset.
Vem drabbar det mest? Givetvis den som har svårt att ta för sig. Den som har lite pengar. Eller den som är ensam och utan uppbackning av familj och vänner.
   De som är i mest behov av vård är de som står långt ner på klasstrappan. Lägre tjänstemän och arbetare i både kvalificerade och okvalificerade yrken är de grupper som enligt statistiken oftast går till doktorn.

Dyrare från förra året
  
Men var tionde person som anser sig behöva gå till doktorn avstår från att göra det. Andelen var lika hög 1997 som den var åtta år tidigare trots att det blivit dyrare att gå till läkaren under den perioden.
  Det skulle kunna tyda på att kostnader inte har med saken att göra. Undersökningen har dock gjorts innan de senaste förändringarna av avgiftssystemen. Det var förra året det blev betydligt dyrare att gå till doktorn, tandläkaren och att köpa medicin på apoteket som läkaren skrivit ut.
  Enligt nationalencyklopedin är ordet välfärd en samlande beteckning på människors levnadsförhållanden. Att leva innebär att man ibland blir sjuk eller får hål i tänderna. Och det tycks också betyda att man avstår från att gå till doktorn trots att man tycker att man borde det.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER