|
Vård har blivit
en klassfråga
I korthet kan utvecklingen i det moderna vård-Sverige beskrivas så här. Vårdtiderna har kortats kraftigt genom bland annat effektivare behandlingar. Vårdplatserna har också minskat rejält. De som har tid att prata med patienterna, det vill säga sjukvårdsbiträden och undersköterskor, har skurits ner med i runda slängar 75 000 personer. Samtidigt har andelen läkare och sjuksköterskor ökat något.Det innebär att patienterna inte bara betalar mer ur egen plånbok än de gjorde förut. De tvingas också ta mer ansvar för sig själva. Hemskickade efter en medelvårdtid på sju dagar får de gå till apoteket och betala för sin medicin, samma medicin som var gratis på sjukhuset. Vem drabbar det mest? Givetvis den som har svårt att ta för sig. Den som har lite pengar. Eller den som är ensam och utan uppbackning av familj och vänner.De som är i mest behov av vård är de som står långt ner på klasstrappan. Lägre tjänstemän och arbetare i både kvalificerade och okvalificerade yrken är de grupper som enligt statistiken oftast går till doktorn. Dyrare från förra året Men var tionde person som anser sig behöva gå till doktorn avstår från att göra det. Andelen var lika hög 1997 som den var åtta år tidigare trots att det blivit dyrare att gå till läkaren under den perioden. Det skulle kunna tyda på att kostnader inte har med saken att göra. Undersökningen har dock gjorts innan de senaste förändringarna av avgiftssystemen. Det var förra året det blev betydligt dyrare att gå till doktorn, tandläkaren och att köpa medicin på apoteket som läkaren skrivit ut. Enligt nationalencyklopedin är ordet välfärd en samlande beteckning på människors levnadsförhållanden. Att leva innebär att man ibland blir sjuk eller får hål i tänderna. Och det tycks också betyda att man avstår från att gå till doktorn trots att man tycker att man borde det. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|