Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 2 FEBRUARI 2000
 

KRISEN I SKOLAN
Var femte utan avgångsbetyg
Skolrådet: Det finns ingen handlingsplan

Skolministern: Vi är på rätt väg.
I GÅR
Lena Mellin: Skolan är inte till för att man ska äta
Rektorn vägrade att spara mer – och slutar i protest
Nu strejkar barnen mot neddragningarna Vart tar Persson-pengarna vägen?
TYCK TILL Om krisen i skolan
Var femte elev går ut grundskolan utan avgångsbetyg.
  Fyra procent lär sig inte läsa och skriva ordentligt.
  – Visst är det ett misslyckande för skolan, säger Ragnar Eliasson, skolråd och högsta ansvarig för mål- och resultatuppföljning på Skolverket.
  Redan i november i fjol presenterade Skolverket en rapport om bedömningen av läget i de svenska grundskolorna 1999.
  Där fastslogs det bland annat att elevernas resultat är alldeles för låga och att det måste vara varje skolas ambition att se till att alla elever trivs i skolan.
  Några av de skrämmande fakta som presenterades var:
20 procent av eleverna som går ut grundskolan saknar avgångsbetyg.
Tio procent saknar betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik och blir därmed inte behöriga att söka till nationellt gymnasieprogram. I vissa kommuner är det så många som 25 procent som saknar behörighet.
Fyra procent av eleverna har inte lärt sig att läsa och skriva ordentligt.
Upp emot 100 000 elever mår dåligt i skolan.
  Trots att Skolverket, kommunerna och skolorna numera känner till de nedslående fakta som presenterades i rapporten är det inte mycket som har gjorts för att förbättra situationen sedan dess.
  – Någon enskild handlingsplan för att generellt förbättra situationen på skolorna runt om i landet finns inte, säger Ragnar Eliasson.
  Det som Skolverket främst framhåller som viktigt är att det sätts in extra stöd till elever som behöver det. Och att det görs i tid.

”Bara skett en liten återhämtning”
  – Men ofta är problemet att det inte finns några resurser till stödundervisning. Grundskolan har varit tvungen att skära ned på undervisningskostnaderna med 20 procent under krisåren på 90-talet. Det har bara skett en liten återhämtning sedan dess, säger Ragnar Eliasson.
  Mycket av nedskärningarna drabbar just de elever som behöver extra stöd.
  – När det skärs ned på undervisningskostnaderna blir det givetvis svårare att upptäcka de elever som inte kommer att klara kraven i tid för att göra någonting år det, säger Ragnar Eliasson.
  Han hävdar att situationen i grundskolan nu blivit ohållbar.
  – Det går inte att i längden leva med att så här många elever inte klarar kraven, säger Ragnar Eliasson.

joakim.bage@aftonbladet.se


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER