Tonåringens gåtfulla hjärna
STOCKHOLM Vad rör sig i hjärnan på en tonåring? Frågan har ställts mer än en gång av uppgivna föräldrar.
  Med rätta, tycks det. För där händer mycket mer än man nånsin trott, men riktigt vad vet forskarna inte.
  Surmulenhet och upprorsanda. En vanlig syn på tonåringar är att de har en vuxens hjärna och att skillnaden i deras beteende beror på brist på livserfarenhet och hormonella förändringar.
  Men fullt så enkelt tycks det inte vara. Kanske finns det även fysiologiska orsaker. I två amerikanska studier hävdas nu att hjärnan i de tidiga tonåren genomgår fundamentala förändringar, ungefär som i barndomen. Vissa delar, främst de som har med socialt omdöme och självkontroll att göra, kanske inte mognar förrän i 20-årsåldern.

Hjärnbarkens tjocklek
  Den gängse synen är att hjärnan i princip är färdigutvecklad i den sena barndomen, och definitivt i puberteten. Men nya rön kan förändra bilden.
  De bygger på två studier där man med magnetisk resonanstomografi (MRI) studerat förändringar i hjärnbarkens tjocklek hos ungdomar (New Scientist000122). I den ena följdes en grupp ungdomar över ett antal år, i den andra jämfördes hjärnorna hos ett antal unga med lika många vuxna i 25-årsåldern.
  I båda studierna fann man att hjässloben och pannloben började svälla i tio-tolvårsåldern. Hjässloben är specialiserad på visuell och rumslig förmåga, medan pannloben står för vad man kan kalla verkställande funktioner som planering och självkontroll.
  Denna förstoring bestod några år för att sedan följas av en minskning som fortsatte en bit upp i 20-årsåldern. Då först får hjärnan sina vuxna proportioner.

Språk och motorik
  Forskarna medger att förändringarna inte är särskilt stora. Men de är fullt mätbara och frågan är därför vad som händer i hjärnan under tonåren.
  En teori är att det har med språkutvecklingen att göra. Den har i huvudsak ansetts avslutad vid omkring sju års ålder. En tolkning är att språkprocessen fortsätter mycket högre upp i åldern än man hittills trott och att den kräver ökad hjärnkapacitet.
  En annan orsak kunde vara att de områden i hjärnan som svarar för högre mentala funktioner sväller för att ha tillräckligt med byggmaterial under en socialt viktig utvecklingsfas i livet. Först när cellernas organisation och kopplingar är slutgiltigt finjusterade minskar volymen och hjärnan får sin mogna form.
  Elisabeth Sowell vid University of California, är ledare för en av studierna. Hon medger att det handlar om spekulationer men frågar sig om hjärnans tillfälliga tillväxt kan bero på att motoriken måste anpassas till tonåringens snabbt växande kropp.

Social inskolning
  Barry Bogin, antropolog vid University of Michigan, konstaterar att tonåren är en unikt mänsklig utvecklingsfas. Andra djurarter tycks gå direkt från ungdom till vuxenhet och är genast beredda att reproducera sig. För människan går det normalt omkring fyra år från sexuell mognad till barnafödande.
  Bogins teori är att tonårsperioden skall skola in unga människor i deras sociala roller.
  Flickor kan till det yttre se ut som kvinnor i tolvårsåldern men det är ändå sällan de föder barn så tidigt. Först vid 17-18 år har bäckenet fått den vuxna kvinnans omfång.
  Men flickor måste se ut som kvinnor innan de är redo för att bli delaktiga i barnavårdande och förbereda sig för moderskapet.

Undvika hot
  Pojkar kan vara sexuellt mogna runt 13 års ålder. Men de har inte den vuxne mannens kropp. Kanske är det en fördel att se barnslig ut för att kunna ta del av det manliga vuxenblivandet utan att ses som ett hot och väcka aggressivitet.
  Tonårstidens uppgift skulle därmed vara att ge flickor och pojkar en period av socialt experimenterande innan det är dags för allvaret. Kanske krävs under denna fas tillfälligt ökad hjärnkapacitet för att den unga människan skall kunna tillgodogöra sig sociala färdigheter.
  När detta väl är gjort kan tillbakaväxten ske och hjärnan få sin slutgiltiga storlek.