|
|
|
|
|
60 elever – i samma klass
Skolan är inte till för att man ska äta I den svenska skolan kostar skolmaten mer än skolböckerna. En genomsnittselev serveras mat för 3 200 kronor om året. Det är 800 kronor mer än som satsas på läromedel och biblioteksböcker för samma unge. Är det riktigt klokt?
Trots det pyr missnöjet. Möjligen är Kommunförbundet förklaringen på spåret när de lakoniskt slår fast att besparingarna inom grundskolan ”framför allt skett inom undervisningen”. Ett minst sagt uppseendeväckande konstaterande. Det som skolan ska göra, nämligen undervisa eleverna, är alltså det man sparar på. Inte konstigt att protesterna haglar. Förklaringen är att kommunerna i lag är ålagda att servera skolmat, skjutsa eleverna till skolan om de bor långt bort och tillhandahålla det som på modern svenska kallas läromedel. ”Det innebär att kommunernas möjligheter att göra besparingar på andra områden än i den pedagogiska verksamheten är mycket begränsade” skriver Kommunförbundet i sitt senaste bokslut över skolan.Kan misslyckandet beskrivas tydligare än så? Hälften går till löner En svensk grundskoleelev kostade för tre år sedan, de färskaste siffror statistiken erbjuder, 52 310 kronor. Av det går knappt hälften till lärarlöner vilket förefaller som en korrekt satsning. Utan lärarna är det ju knappast någon idé att bedriva någon undervisning över huvud taget. En knapp fjärdedel av pengarna går till skollokaler. Det är kostnader som ökat under större delen av 1990-talet och beror bland annat på att många kommuner hyr skollokaler till något som liknar marknadspris. En annan orsak är arbetsmiljölagstiftningen som gjort att man tvingats förbättra exempelvis ventilationen. Resten av pengarna ska räcka till allting annat – skolböcker, studievägledning, skolledning, skolmat, skolskjuts, administration och elevvård. Fel proportioner För närvarande kostar skolmaten för en genomsnittlig elev på grundskolan 3 190 kronor om året. En billig penning kan tyckas eftersom eleverna trots allt serveras mat varje dag under hela skolåret. Ställt i relation till posten ”läromedel, utrustning, bibliotek” är det dock en hög summa. Den årliga satsningen på detta för undervisningen så centrala område är 2 408 kronor/elev. Alltså tre fjärdedelar av vad skolmaten kostar. Eller inte ens fem procent av den totala budgeten för ett genomsnittligt skolbarn. Även om mat är viktigt så förefaller proportionerna vara fullkomligt fel. Skolan är inte till för att man ska äta. Den är till för att man ska lära sig något.Svensken bäst i test Men allt är inte nattsvart. Som andel av BNP är Sverige det västland som satsar mest på grund- och gymnasieskolan. Men då ska man komma ihåg att mat, böcker och skolskjuts ingår i kostnaderna för den svenska skolan. I andra länder betalar man för detta ur egen kassa. Dessutom förefaller man lära sig mer i den svenska skolan än i andra. I alla fall att döma av ett test av problemlösning och läsförståelse. Oberoende av utbildningsnivå klarar sig svensken bättre än personer som testats i elva andra länder. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
Färre lärare på fler elever.
