Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
FREDAG 28 JANUARI 2000
 

Hon blir vårt andra helgon

Påven kunde inte neka Elisabeth Hesselblads vädjan att återuppliva Birgittenerorden i Rom i början på förra seklet.
Elisabeth Hesselblad blidkade såväl nazister som kommunister
Varken kommunisterna eller nazisterna vågade gå emot Elisabeth Hesselblad i Rom.
  Nu är kvinnan som väckte liv i Birgittinerorden på god väg att bli Sveriges andra helgon.
  – Hennes ögon liksom glittrade, hon var mycket speciell, säger brorsdottern Britten Hesselblad-Hede.
  
Redan den kloka gumman Stina som förlöste Elisabeth Hesselblad 1870 förstod att det var en speciell unge.
  – Den här ungen har stora prövningar framför sig, sa Stina.
  Och så rätt hon fick. När Elisabeth Hesselblad var 12 år fick hon blödande magsår. En sjukdom som sedan förföljde henne livet ut. Men det stoppade henne aldrig. Det hjälpte henne snarare.

Påven kunde inte neka
  
När Elisabeth Hesselblad i början av 1900-talet ville starta Birgittinerorden igen, sa påven.
  – Jag kan väl inte neka en människa som snart ska dö.
  Då visste han förstås inte att Elisabeth Hesselblad skulle leva betydligt längre. Först 1957, då hon var 87 år gammal, somnade hon in i Birgittinerordens kloster vid Piazza Farnese i Rom.
  – Hon var helt fantastisk, så varm och hennes ögon var fantastiska, så fulla av liv, berättar brorsdottern Britten Hesselblad-Hede som träffade Elisabeth flera gånger 1953 i Rom.
  Då var Elisabeth Hesselblad i slutet av sin gärning. Men den började tidigt.
  Hon var en sökande person som var intresserad av olika religioner. När hon var 32 år gammal hade hon hittat ”hem”. Katolicismen blev hennes religion, hon konverterade. 1903, året efter, fick hon en uppenbarelse.
  – Hon hörde Guds röst, som sa: här ska du verka, berättar Britten Hesselblad-Hede.
  Då stod Elisabeth utanför Den heliga Birgittas gamla kloster. Men vid sekelskiftet var Birgittinerorden utdöd. I det gamla klostret fanns de ortodoxa Karmelitorden. Trots att Elisabeth inte var nunna fick hon en plats och då kunde hon också börja sitt arbete att väcka upp Birgittinerorden.
  1923 återinfördes orden i Sverige. Men då som ”Vilohem för damer” i Djursholm eftersom tidens anda inte tillät kloster.
  1933 kunde Elisabeth köpa det gamla huset vid Piazza Farnese. Åter blev det centrum för Birgittinerorden. I dag är orden åter spridd över stora delar av världen. I går fick familjen Hesselblad besked från Vatikanen att 9 april kommer hon att saligförklaras på S:t Petersplatsen.

Kommunisterna kysste fötterna
  
Men före och efter andra världskriget försökte både nazister och kommunister att beslagta klostrets egendomar. Men båda grupperna gav sig frivilligt när de träffade Elisabeth personligen. Kommunisterna bad till och med om ursäkt och kysste hennes fötter.
  Trots att hon under största delen av sitt liv bodde utanför Sverige tappade hon aldrig intresset för moderlandet.
  – Hon ville veta allt om familjen och hur det var i Sverige, hon pratade inte så mycket religion med mig, säger Britten Hesselblad-Hede.

Sju steg till att bli helgonförklarad
Sverige har ett helgon i dag, Den heliga Birgitta som helgonförklarades 1391.
För att bli helgon måste personen gå igenom sju steg:

Efter döden måste anhängare börja tala om personen som helgon.
Den lokale katolske biskopen är skyldig att undersöka ryktena. Om det finns grund informer han Vatikanen.
Under cirka fem år utreds ryktena.
Flera olika instanser inom katolska kyrkan måste godkänna att ärendet fortsätter.
Säger kongregationen, en samling i Rom, ja så blir personen förklarad vördnadsvärd och får vördas lokalt.
Om personen utfört underverk som kan bevisas kan personen saligförklaras.
Sista steget är kanonisering, flera dokumenterade underverk krävs. Påven kan då till sist ge personen titeln helgon, som innebär att han/hon får vördas av hela den världsvida kyrkan.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER