Tyck till om Yrsa Stenius kolumn

Om knappt en vecka går Finland till presidentval - första omgången. Tre veckor senare, den 6 februari faller avgörandet i en ny omröstning mellan de två kandidater som fått mest röster i första varvet.

  Sju aspiranter står uppställda till den prestigefyllda men ur makthänseende numera förhållandevis avbarrade presidentposten. Idag fem dagar före valet ser det hela ut att bli en affär mellan centerpartiets Esko Aho och socialdemokraternas utrikesminister Tarja Halonen, jurist till utbildningen liksom Sveriges Anna Lindh.
  Politiska val i USA och Europa är numera i högsta grad TV-val. Så ock presidentvalet i Finland, allra helst som vi har att göra med ett personval där det som finländarna kallar för ''uppsynskoefficienten'' (pärstäkerroin) är av betydelse för utgången.

Kandidaterna bedriver förvisso valkampanj på traditionellt vis, turnerar i landet och möter väljarna öga mot öga. Men även om de glädjande nog tycks väcka en hel del intresse och dra publik så är det via TV de når ut i folkdjupen.
  Vad som försiggår där är inte alldeles lätt att förutspå. Det intressanta är nämligen att vi inte kan vara alltför säkra på vad det är människor väger och mäter när de ser sina kandidater i TV. Uppsyn och uppträdande ja, men därtill också för valet mycket relevanta aspekter som politisk hemvist, trovärdighet, seriositet, tankereda mm.

Dessa TV-val har med andra ord både ett irrationellt drag av show men även betydande rationella inslag. Det är inte sant att en miss Finland eller en Mika Häkkinen skulle bli vald till president ifall de ställde upp. Knappast Nokia-chefen Jorma Ollila heller.

Martti Ahtisaaris opinionssiffror låg i botten i våras då socialdemokraterna skulle ställa upp kandidater för sin partiomröstning inför presidentvalet. Det var inget särskilt finländarna var missnöjda med. De var missnöjda i största allmänhet.

Mediabilden av Ahtisaari hade blivit suddig och grådaskig. I inrikespolitiska frågor uppträdde han trevande och ibland okunnigt. Vad han företog sig i utrikespolitiken var det ingen som brydde sig om.

Bara någon vecka därefter fick Ahtisaari sitt medlaruppdrag som gjorde honom till folkhjälte. Hans omval hade varit rena rama paradmarschen.

Nu är Tarja Halonen som sagt inte chanslös. Tvärtom. Om inte något mycket överraskande inträffar går hon till andra valomgången och kommer att ge sin borgerliga motkandidat en match - vem det än blir

Väljer man en mindre elak linje kan man säga att Rehn fick trängsel i sin nisch när också moderaterna ställde upp en representativ kvinna.
  Ifall Finlands folk väljer Tarja Halonen får landet inte bara sin första kvinnliga president. Det får också en kvinna av vår tid - ensamstående mamma i unga år, ogift men numera sambo, ej medlem i kyrkan, däremot styrelseledamot i den finska motsvarigheten till RFSL.
  Som en av pionjärerna i fråga om kvinnlig rösträtt borde Finland kunna kosta på sig en sådan president.