Stockholm är bäst i landet
Ni vet hur det är i Örebro tidigt en helgmorgon i november när bussarna knappt går och folk drar upp kapporna mot halsen för att skydda sig mot det grå, blåsiga, kalla regnet?
Ja, vi kom alltså med morgontåget från Stockholm och tänkte att vi skulle göra sånt som tanter ibland gör: gå på spa.
Nu verkade det inte finnas något spa i Örebro, varken Marty eller jag hade varit där tidigare, men väl ett badhus med relaxavdelning i förorten Gustavsvik. I 80-talsdesignad miljö körde vi ångbastu, bastu, jacuzzi och faktiskt 15 minuter i solarium för det ingick i de 160 kronorna.
Solarium har jag inte solat på typ 14 år, det fick mig att tänka på min egen småstad och hur glad jag är att jag inte bor kvar, speciellt på vintrarna när nästan ingenting är vackert, inte som på sommaren när solen gnistrar i kanaler, ängar, sjöar och träd.
Som i alla småstäder är det nästan öde en tidig lördagskväll i Örebro. Trots att de visar Sverige-England på varje pub. Vid nio kommer turkarna och vid 24 kommer kineserna och kastar jordnötter på varandra. Svennarna förfestar hemma till rock till klockan 22 och sedan blir det ett satans tryck, köer överallt tills allt stänger klockan 02.
Det spelas Gyllene Tider och Pelle Almgren och wow liksom och Björn Skifs och mossig euro och på torget står tuffa killar med keps och värsta anläggningarna i sina EPA-traktorer och sätter på en dansbandslåt, nåt yngre dansband, kanske Arvingarna eller Barbados, sjunger ...ingen kan få ha det så bra och en av killarna vid EPA:n skriker lyssna, lyssna, det är så JÄVLA bra! medan en hottad Volvo glider förbi runt torget och spelar en liknande låt på ännu högre volym. Få saker är så provocerande som att dissa småstäder och alla deras vita askfat. Det blir en jävla massa arga mail för alla hatar stockholmare eftersom de är rikare, snyggare och lyssnar på bättre musik.
Men hacka inte på mig, jag är från Motala och kan inte kallas Stockholmsjävel efter bara sju år i stan. Jag vet bara att Stockholm vinner mot landet, ungefär som New York vinner mot Stockholm.
Det vet alla som flyttat. De som inte flyttat verkar inte vilja veta. Sedan kan man trivas av andra skäl; jag kan till exempel tänka mig att bo på landet - utanför en småstad, aldrig i - om jag får familj.
Men fram till dess älskar jag folkliv, snabb service, nattöppet, filmer, konserter, teatrar, barer och att dricka kaffe med mjölk samtidigt som jag promenerar till tunnelbanan. Alla borde få ha det så.