|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
”Jag älskar våra hits”
HULTSFRED. Joe Strummer lever fortfarande på The Clash. Och han älskar det. – Jag vill aldrig sluta spela de gamla låtarna, säger han. Joe Strummers lön består ännu av pengar från försäljningen av The Clash gamla skivor. Och konserterna med bandet The Mescaleros består till mer än hälften av punkgruppens örhängen. – Jag älskar de gamla sångerna. Det känns underbart att spela dem. Jag skulle känna så även om jag lirade i ett Clash-coverband. – Fast den här gruppen är superb. Vi är inte bara vana att spela på så stora scener som här i Hultsfred. Klubbar kan vi hantera bättre. Vi sprängde sönder Bryssel och Hamburg för ett tag sen. Publiken ville aldrig gå hem. Jag fick böna och be att de skulle lämna stället(skratt). ”Vi är inte trötta på materialet” n Trodde du att du skulle stå och spela ”London calling” mer än 20 år efter första Clash-plattan? – Aldrig. Jag kunde inte ens drömma om det. Men på den tiden funderade jag inte över morgondagen. Men för mig känns Clash fortfarande fräscht. Jag har ju inte gjort något speciellt de senaste åren, jag har inte släppt en massa plattor och tjatat i en massa magasin. Jag tror inte jag eller publiken är trötta på det materialet. n Funderar du på en återförening? – Nej. Det skulle inte fungera. För Clash handlade om fyra grabbar mot resten av världen. Det fanns en magisk kemi mellan oss och när heroinet tog Topper Headon(trummor), så var det över. I alla fall för mig. Det kan inte återskapas, du kan inte ta bort en bit och tro att du kan fortsätta som förut. n Det har länge pratats om en live-skiva med The Clash? Hur går det med den? – Mick Jones och Paul Simonon håller just nu på med att välja ut låtar som ska ligga på den. Den kommer nog till vintern. Jag tror att den kommer att heta ”On the road with The Clash”. Tog ut svängarna  En dubbel eller en enkel-cd?– En enkel. Vi försöker att hålla nere på formatet, jag tror inte att folk orkar lyssna annars. Fast vi var inte så bra på det när det begav sig. Sandinista var ju en rätt stor skiva. En trippel på vinyl.– Jag vet, jag vet. Jag ber om ursäkt för det. Som sagt, vi tog gärna ut svängarna. ...men visst var det mycket bättre förr, Joe  Joe Strummer & The Mescaleros Plats: Hawaii. Publik: Inte mer än några tusen, de flesta av äldre årgång. Längd: En dryg timme. Bäst: ”Tommy Gun” och ”White man in Hammersmith Palais”. Sämst: Tveklöst allt nytt. Fråga: Var tog de knivskarpa kläderna vägen? HULTSFRED. Inget white riot precis. Men Hultsfred brinner lite när punkens sista stora ikon radar upp klassikerna i en härlig, nostalgisk kavalkad... Är nog lite för snäll nu. Egentligen låter Joe Strummer – The Clashs legendariske sångare – rätt sliten. Egentligen har han ett taffligt band utan tillbörlig attack med sig. Och egentligen ser han, Londons skarpast klädde man, tråkigare ut än han har rätt att göra. Men vad fan... De spelar, i tur och ordning, ”London Calling”, ”White man in Hammersmith Palais”, ”Straight to hell”, ”Rock the Cashbah”, ”Brand new Cadillac”, ”I fought the law” och ”Bankrobber” – alla mer eller mindre odödliga – och gör det ändå med nåt slags habil, värdig tyngd. De fem nya låtar han presenterar har jag dock inget förbarmande med. De låter i bästa fall som överblivna spår från ”Cut the crap”, den sista, inte alltför sensationella Clash-plattan. Och i sämsta som Levellers-hits. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|
 ”Tack och adjö.” I går gick ridån ner för sista gången för ”Kristina från Duvemåla.” Runar: Jag har syndat. ”Jag har brutit mot vartenda budord - nej, faktiskt inte dödat någon.” Bo Kaspers är årets attraktion. På Hultsfred hedrade de den döda 19-åringen. Per Bjurman: Nu känns banden inte viktiga längre. Sator i Hultsfred - ett obligatorium. Håkan Steen: ”Det är ett sånt härligt publikfriande set de kör.” Blues väcker rockpubliken. Hååkan Steen är imponerad av vårens två hetaste hiphopare. Nu filmar han med riktiga skådespelare. Judge gör satir i ”Beavis och Butthead”-stil. Lasse Anrell om Pavarotti på Stockholms stadion: Starkt men utan magi. Glenn Killing gör comeback. Gänget skriver ny krogshow. ”Alla vet inte att vi är ett par”.Ulrika på MTV berättar om sin Peter i Cardigans.
|
