|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
Stoppa skiten!
Jag trodde Sverige skulle ha vaknat ur hypnosen vid det här laget.Men mardrömmen fortsätter. Landet regeras alltjämt av två lortiga bonnlurkar från Dalarna. Sommaren är Hjalle & Heavys. Det framggick med all oönskad tydlighet av den stora sammanställningen i gårdagens Aftonbladet. Anti-hjältarna från TV4:s ”Rymmarna” har haft två plattor på försäljningslistans förstaplats inom loppet av några månader, de är ute på en turné som liknar det franska fotbollslandslagets triumfresa längs Champs-Élysées i måndags och redan i september påbörjas – i sann krämaranda – inspelningen av nästa album. Inget att hetsa upp sig över, tycker delar av omgivningen. Nä, svenskarnas behov av buskis har i och för sig alltid varit stort och med jämna mellanrum får vi acceptera att det dyker upp företeelser som Ronny & Ragge, Bröderna Djup och ”Köppäbävisan”.Men när clownerna dominerar så kraftigt och så länge som de här två skamfläckarna på mitt vackra hemlän, då är det svårt att inte känna visst obehag. Särskilt som det sker på bekostnad av riktiga artister. För så är det ju. Det billiga, plumpa och enfaldiga slår – i kraft främst av Hjalle & Heavys framgångar – ut det begåvade den här sommaren. Så får det bara inte fortsätta. Frågan är vad man ska göra för att stoppa skiten. Själva kan jönsarna knappast anklagas för att ha gjort fel. Vilken tafflig garagenolla skulle inte ta chansen att få åka på Sverigeturné och spela på stora scener? Hoppas de tjänar pengar också. Då kanske de får råd att byta ut tubsockorna. Däremot undrar jag varför någon vill lyssna. Vad är det som är så givande med taffliga hårdrockspekoral om smutsiga kalsonger, stora bröst och Lasse Kronér? Är det kul? Är det spännande? Svänger det? Ja, jag bara frågar. En annan man kan ifrågasätta är Per Sonerud – skivbolagsdirektören som ger ut Hjalle & Heavys plattor. Det vore en sak om han var ärlig och stod för att han spekulerar i braskande dåligheter. Men denna den hälsingländska granskogens Bert Karlsson försöker tvärtom utmåla sig själv som en folkets ödmjuke tjänare och talar vitt och brett om att de stora skivbolagen i Stockholm bara ger ut plattor för en liten, exklusiv klick i huvudstaden. Tjenare. Mycket kan man anklaga de där bolagsjättarna för, men knappast elitism. De finns enbart för att aktieägarna ska tjäna pengar och försöker desperat nå så många som möjligt med sina utgåvor. Men det finns ett visst mått av anständighet i de pompösa korridorerna. Man vill inte ge ut vad skit som helst.Herr Sonerud, däremot, verkar ha upphöjt just den filosofin till affärsidé. Det är min innerliga förhoppning att Sverige å det snaraste vänder hans tarvligheter ryggen och börjar ta den inhemska musiken på allvar igen.  TYCK TILL: Om Hjalle och Heavy. Är de hjältar eller bondlurkar? Läs gårdagens artikel: ”Det går ju som på räls, killar...”. Hjalle & Heavy gör sitt tredje album.
 Dana International kommer till Sverige – trots dödshot. ”Jag litar på mina livvakter.” ”Stoppa Hjalle & Heavy”. Aftonbladets Per Bjurman kräver ett slut på buskismusiken. Såpastjärnans nakenchock i Stockholm. Henrik Norberg från ”Vänner och fiender” visar allt i ny långfilm. Hårda bud för Barbra Streisands äkta man. James Brolin tvingades skriva på tufft äktenskapsförord. Madonna kan ta storslam i MTV:s videogala. ”Ray of light" är nominerad i åtta klasser. COUNTRY: Det står mellan Lucinda Williams och Linda Ronstadt. Frank Östergren är ännu för feg för att ta ställning i frågan om årets utgivning. |
|
