Aftonbladet Nöje: ”Rhapsody” bättre än någonsin

MÅNDAG 10 JULI 2000

”Rhapsody” bättre än nånsin
Berglunds och Wells mix – ett succépaket

VILKEN SHOW Premiären av ”Rhapsody in Rock” var en höjdarshow. Martin Stenmarck är mångsidig, Helen Sjöholm mycket bra, Robert Gustafsson är bäst och LaGaylia Frazier har en häftig utstrålning.

Foto: PATRICK TRÄGÅRDH

Rhapsody in rock
Medverkande: Robert Wells och Anders Berglund, med Helen Sjöholm, Robert Gustafsson, Tito Beltran, LaGaylia Frazier, Martin Stenmarck och Baltic All star symphony orchestra. Längd: 3 timmar och 30 minuter inklusive paus. Publik: 5 200. Bäst: Helen Sjöholm (sång) och Robert Gustafsson (humor).

PITEÅ. Robert Gustafsson är bäst i nya ”Rhapsody in rock”.
  Han är också showens elakaste kritiker. Han kallar Robert Wells för indiankvinna och sågar alla artisterna. Även sig själv.
  Dessutom sjunger Robert Gustafsson riktigt bra i Elvis ”Devil in disguise”.
   Robert Gustafsson är årets komiska inslag och han är verkligen rolig. Som gaggig gubbe, som Ingmar Bergman i en regissörs-parodi och som klagande skäggig herre i beige tweed.
  Det är då han kallar Robert Wells för indiankvinna och säger att barn kan få en förvriden bild av det manliga könet när de ser den långhårige pianisten.
  Han säger också att bottennappet i showen är Robert Gustafsson som ska vara med överallt.
  Dessutom kallar han konserten för oändlig, alldeles för lång.
  Han har inte helt fel. Det är mycket musik av många olika sorter, kanske för många. Samtidigt är den tätare än i fjol och som helhet den bästa ”Rhapsody in rock” jag sett.
Helen Sjöholm är mycket bra, både i ”Aquarius” ur ”Hair” och när hon sjunger Celine Dions stämma i duett med operarösten Tito Beltran i ”Prayer”.

Skäggig, rolig herre.

   LaGaylia Frazier är en ny bekantskap, en amerikanska som kommer att glädjechocka många i sommar. Bra röst och häftig utstrålning när hon som en ung Tina Turner exploderar i ”Proud Mary”.
  Martin Stenmarck är en mångsidig sångare som bland annat sjunger Meat Loaf-låten ”I would do anything for love” bra.
  Den sortens uppblåst rock passar i Robert Wells-paketet. Hans ”Rhapsody in rock” hittar den gemensamma pompösa nämnaren mellan en del klassisk musik och en del rock. Electric Light Orchestra och deras ”Rockaria” är perfekt. Opera och hårdrock har en del gemensamt, och Wells går utan problem från Strauss till Status Quos ”Whatever you want”.
  Men det som drar ut kvällen är en del klassiskt. Både Griegs pianokonsert i a-moll och en bit ur Leonard Bernsteins ”Candide” förlänger mer än de förstärker.
Robert Wells och Anders Berglund är huvudpersoner i Rhapsody in rock. Det är idén, och de är kul i sitt småsnack och proffsiga musikanter. Men de är inte huvudpersoner på scen utan överskuggas av sina skickligt sjungande, eller väldigt roliga, gästartister.
   Ändå ska Wells och Berglund ha sin kvot egna nummer i programmet.
  Så sjunger till exempel Anders Berglund Tom Jones-låten ”Delilah”. Det är

Elvis? – nej, Tito Beltran.

underhållande på ett sätt, men jag hade hellre hört Helen Sjöholm sjunga vad som helst.
Men att se henne, Tito Beltran och Robert Gustafsson rocka loss i Elvis-låtar är en märklig, men givande, upplevelse.
Viva Las Vegas. Sannerligen.

Jens Peterson

Här är resten av turnén:
Örnsköldsvik 11/7, Sundsvall 12/7, Rättvik 13–14/7, Gävle 15/7, Västervik 16/7, Borgholm 18–19/7, Sölvesborg 20/7, Svaneholms slott 21/7, Läckö slott 22/7, Tjolöholms slott 23/7, Båstad 25–26/7, Vadstena 27/7, Rottneros 28/7, Eskilstuna 29-30/7, Uppsala 4/8 och Skansen, Stockholm 5–6/8

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-725 2000
fax: 08-600 01 77

MER NÖJE