|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Det är helt sanslöst
Hans första Guldbagge. Då tänkte Björn Kjellman på sin döde far. Tack, pappa. Med risk för att låta Hollywood-patetisk var det du som inspirerade mig till min rollfigur, sa han i sitt tacktal. Han var bästa manliga skådespelare 1999. I går kväll fick Björn Kjellman Filminstitutets prestigefyllda Guldbagge för sin insats i filmen Vägen ut. Där spelar Björn Kjellman den godtrogne och godhjärtade skådespelaren Reine som åker till ett fängelse för att sätta upp en pjäs. En rolltolkning och en prestation han vill tacka sin pappa för. Jag kände igen honom i rollen. Och han betydde något för hur jag gjorde den. Dessutom har han betytt oerhört mycket för mig som person och därför ville jag nämna honom trots att han dog för några år sedan, berättar Björn Kjellman efter prisutdelningen. Framför näsan Björn Kjellman kammade hem Guldbaggen framför näsan på de två andra nominerade, Mikael Persbrandt och Jakob Eklund. Fast det var hugget som stucket. Vi är samma generation och de är otroligt bra skådespelare, säger Björn Kjellman. Kvällen firade han tillsammans med den bästa kvinnliga skådespelaren Katarina Ewerlöf. Hon fick Guldbaggen för sin roll i Kjell Sundvalls Tomten är far till alla barnen. Det är sanslöst. Jag är så glad. Men det är inte riktigt klokt att jag fick priset och inte Harriet Andersson. Hon är min idol, säger Katarina Ewerlöf i festvimlet. Uppiggande Att en Guldbagge betyder mycket är de två pristagarna överens om. För det första blir man glad, säger Björn Kjellman. För det andra kan man ta fram den då allt känns tungt och minnas att man varit bäst.
Om det gick hem vet han inte. Jag hade kul i alla fall, säger han. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|
|