MUSIK Håkan Steen skriver om pop

Onsdag 27 maj

[an error occurred while processing this directive]

Danskar till val - oro i EU KÖPENHAMN. ”Det utaenkelige NEJ....!”, så heter en nyutkommen bok, som påminner om juni 1992. Då sa danskarna nej till EU. I sex månader, nio dagar och 17 timmar, skakades Europa, påminner författaren Ole Vigant Ryborg, den erfarne EU-journalisten, som numera skriver för den oberoende tidningen Information.  Inte ens nej-sidans ledare Drude Dahlerup tror på att historien upprepas. ”Vi skulle ha behövt två veckors kampanj till”, säger hon. Kan man egentligen hålla folkomröstning om Amsterdam-traktaten, en i huvudsak diffus text, men en del välvilliga formuleringar om arbete och miljö och utan svar på de stora svåra frågorna om EU:s utvidning, röstviktning och demokrati?  Både ja-och nej-sidan svarar ”ja”. Folkomröstningen är nödvändig för medborgarinflytandet och för att skapa kunskap om EU. Studiecirkeln pågår och ur den växer ett delvis nytt politiskt mönster. EU-motståndet minskar till vänster och växer till höger.  Socialistiskt folkeparti har spruckit sönder i en officiell nej-linje och en entusiastisk ja-opinion ledd av folketingsmedlemmen Steen Gade. Hans organisation, med brett politiskt och journalistiskt stöd, heter ”Nyt Europa” och tror på ett röd-grönt EU, som kämpar för arbete, miljö, demokrati, federalism och östeuropa. men mot kapitalismen och globaliseringen. Drömmen känns bekant, också för mig, fast avlägsen. Statsminister Poul Nyrup Rasmussen föredrar som vanligt den något glanslösa pragmatismen framför de stora europeiska visionerna. Det blir inget Europas förenta stater, har han upprepat på de femtio valmöten han kämpat sig igenom.  Med utvidningen dämpas EU:s överstatliga ambitioner, ”gränsen är nådd,” säger han med lätt ironi. ”Gränsen är nådd” är ju själva stridsropet för Ekstrabladet, nej-sidans megafon, som tjuter högljutt för att något kompensera massmediernas annars kompakta ja-propaganda.  Nej-sidan, så uppstyckad i en höger och vänster, har varit pinsamt nära, och ibland över, gränsen för främlingsfientlighet. En konsekvens av danskt fokepartis, framstegspartiets och delvis en del konservativa politikers danskchauvinistiska ”nej.”  Folkomröstningen handlar bara formellt om Amsterdam-traktaten, i realiteten röstar danskarna om EU. Några små rörelser oroar det rimligt segersäkra danska etablissemanget. Sista veckan har nej-sidan klivit upp med fem procentenheter och alla opinionsmätningar visar att kvinnorna är starkt skeptiska till EU. Kvinnor förstår inte de stora europeiska problemställnigarna, kommenterade den liberale utrikesministern.  Det är sådana uttalanden som än en gång kan få danskarna att säga sitt otänkbara nej. Dessutom lyser hela Köpenhamn av rött och vitt. Folket firar kronprinsens 30-årsdag. Nej-sidan har inget emot den dansknationella, rojalistiska festorgien. Vadå avstånd - vi har ju dator (22/5) Hamiltons bekännelse (15/5) Det våras för politiken (14/5) Doktor på en fotnot (13/5)