MUSIK Håkan Steen skriver om pop

Onsdag 6 maj

[an error occurred while processing this directive]

Det blir dyrt att stå utanför EMU Den social- demokratiska regeringen vill inte att Sverige ska delta i EMU. Det är min uppfattning att det allvarligt skadar Sveriges möjligheter att påverka inom EU och att utanförskapet kommer att stå oss dyrt. Gunilla Carlsson (m) ledamot av Europaparlamentet I helgen fattades det historiska beslutet om starten av den gemensamma valutan, euron, och en ekonomisk monetär union inom EU. Ecofin-ministrarna har samlats för en bedömning, Europaparlamentet har sammanträtt för att ge sin uppfattning och Europeiska rådet bestämde sedan att elva länder deltar i EMU från början. Storbritannien och Danmark har använt sig av sin rätt att stå utanför tills vidare. Grekland och Sverige uppfyller inte de ekonomiska villkoren och kommer därmed utanför samarbetet.   Den socialdemokratiska regeringen vill inte heller att Sverige ska delta. Både finansminister Erik Åsbrink och den socialdemokratiska gruppledaren i Europaparlamentet Maj Lis Lööw säger sig välkomna euron och vill att det skall bli en stark valuta. Båda synes dock helt oförmögna att tillse att Sverige ska vara en del i denna historiska och viktiga process. Utan att genera sig lämpar socialdemokraterna över uppgiften till andra länder att stärka sammanhållningen och konkurrenskraften i Europa. Utan att själva vilja opinionsbilda sägs det i princip rent ut att vi (igen) skall stå utanför men gärna drar nytta av andras insatser. Detta imponerar inte!    Det är min uppfattning att det allvarligt skadar Sveriges möjligheter att påverka inom EU och att utanförskapet kommer att stå oss dyrt.   Det kommer att drabba företag, som får onödiga konkurrensnackdelar. Långsiktigt skapar det osäkerhet om Sveriges inriktning vad gäller företagandets villkor i vårt land. Stora företag, som har anledning att vara inom euroområdet från start kan få ytterligare incitament att överväga utlandsflytt. Detta påverkar oss alla, eftersom välståndsutvecklingen i vårt land är beroende av företagsamhet och nya jobb. För konsumenterna inom eurozonen kommer konkurrensen och prispressen att öka, eftersom det blir lättare att jämföra priser. Svenska konsumenter unnas inte denna fördel.    För allt fler invånare i Sverige kommer det att bli uppenbart hur socialdemokratisk politik lämnar svenskarna på efterkälken. Statistiken talar sitt tydliga språk, vi har i dag blivit ett av EU:s fattigare länder.   Än tydligare blir utanförskapet i mötet med andra människor, då vi reser, pratar eller handlar i Europa. Jag tror att många kommer att fråga sig varför vi inte är delaktiga. Redan i dag har man börjat ange priserna i euro på bland annat en del caféer och även belgiska SJ anger biljettpriset i dubbel valuta, det vill säga i den belgiska francen och i euro.   Flera svenska småföretag kommer som underleverantörer att få anpassa sig till euro, men fortfarande arbeta med svenska kronor för skatter, löner och annan administration. Detta är ytterligare börda för redan hårt trängda småföretagare.   Svenska socialdemokrater står definitivt vid sidan om det centrala samarbetet inom EU. Det är inte bara tillkortakommande och kortsiktighet i synen på EMU. Även skatterna skapar inre konvulsioner. Gemensamma strategiöverenskommelser på EU-möten om sänkta skatter på arbete, nonchaleras fullständigt i den nyligen presenterade vårpropositionen.    Sammantaget blir det ingen vacker bild av vårt lands insatser. Men splittringen och det bristande ledarskapet inom socialdemokatin är är uppenbar. När vi röstade om den gemensamma valutan i Europaparlamentet den 2 maj var det en överväldigande majoritet med 467 ledamöter av 556 som röstade för starten av EMU. Ett antal avstod medan 65 personer röstade emot.   Det var svenska nejsägare som tillsammans med ultranationalisten Le Pen i täten sade nej till europeisk integration och samverkan för att bevara fred och stärka konkurrenskraft. När den vice gruppledaren i socialdemokratiska gruppen, Theorin, och kollegorna Ahlqvist och Wibe så konsekvent följer den antagonistiska linjen mot EMU räcker det inte att Lööw, Åsbrink och Persson försöker ge sken av att EMU-projektet välkomnas. För att Sverige skall kunna företrädas bättre i Europa behövs en ny regering!