Aftonbladet  
Aftonbladet  

Måndag 2 mars


Grundad av
Lars Johan Hierta 1830



Dagens huvudledare
Vad får en
ren kosta?


I Härjedalen pågår en process i hovrätten om samernas rätt till vinterbete för sina renar, en rätt som de 1996 förlorade. Tingsrätten fann inte då att den var grundad på s k urminneshävd. Nu försöker jordbruksminister Annika Åhnberg medla i den inflammerade konflikten. Det är ett uppdrag närmast i ”Sadam Husseinklass”.
 Striderna mellan samer och markägare i renbetesland har varit många och heta. För den samiska kulturens överlevnad betraktas rätten att utnyttja naturresurserna som en grundläggande del av minoritetsskyddet.
 Är det så?

Frågan ställs i en intressant rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, med titeln ”Vad kostar en ren?”. Där konstateras att rennäringen kostar samhället 200 miljoner om året och att ett försök att göra den företagsekonomiskt lönsam skulle medföra en samhällsekonomisk katastrof.
 Dessutom, kan tilläggas, skulle det tvinga fram en ännu hårdare industrialisering av renskötseln och medföra en ekologisk katastrof. Den centrala frågan är inte om stödet till den samiska minoritetspolitiken ska få uppgå till 100, 200 eller 300 miljoner. Utan om den ”extensiva, mekaniserade och av stödutfodring och långa lastbilstransporter beroende rennäringen är det bärande elementet för minoritetskulturens fortlevnad”, som författarna formulerar det.
 Det är i dag bara en minoritet, ca 2 500 av totalt 17 000 samer, som är renskötare. Hur avgörande renskötseln är och hur stort stöd den bör få, är en fråga för samtliga samer.
 Självklart är dock att ett minoritetsfolk vars etniska särart och kulturella överlevnad är helt beroende av bidrag inte har någon livskraftig framtid. Samekulturen riskerar att till sist bli ett ”Skansen” i kolossalformat.

Ett bättre sätt att använda samhällets stödmiljoner än till massproduktion av renkött kan vara att minska rundgången och skattebefria näringen och låta renskötseln delvis bedrivas med Amsmedel. Om hjordarna minskades och renskötarna blev fler skulle också motoriseringen av renskötseln och slitaget av naturen kunna minska.
 Lika viktigt är att renskötarnas möjligheter till försörjning ökar. Utredarna har ett bra förslag: att rätten till jakt och fiske ovan odlingsgränsen återförs till samebyarna och att de får sälja jakt- och fiskerätter och bedriva turistverksamhet.
 Frågan om rennäringens- och samekulturens framtid måste få en långsiktigt hållbar lösning utan att överexploatering och utarmning sker av den känsliga fjällvärlden.

Aftonbladet på internet distribueras via