HÖLL UT LÄNGST Tage Erlander var svensk statsminister i 23 år. Ingen lär sitta längre – kraven ökar hela tiden på politikerna som tvingas leva och arbeta i ett allt högre tempo.
Foto: ROLF OLSSON

Erlanders rekord oslagbart
Högre tempo, hårdare krav på statsministern i dag

Tage Erlander flyttade in i regeringskansliets hus i Stockholm 1937 och lämnade det inte förrän den 15 oktober 1969. Han hade då levt i den politiska maktens centrum i 32 år, varav 23 år som regeringschef, men han var oförstörd av makten.
Erlander hade lett en väldig samhällsomdaning och blivit en av de främsta samhällsbyggarna i vårt lands historia.
   Ingvar Carlsson, Erlanders främste elev, vistades ännu längre (38 år) i maktens inre cirklar. Han fick ta vid när Olof Palme mördades. Carlsson höll ut i tio år.
  Carlsson som varit med kunde med större insikter än andra jämföra vad som krävdes av landets statsminister på sextiotalet och på nittiotalet. Det som främst skilde var mediebevakningen och beslutstempot.
  Carlsson berättade att Erlanders presssekreterare en dag i början av 1966 meddelade press, radio och tv att statsministern skulle utveckla samarbetet med medierna och därför avsåg hålla presskonferens två gånger om året. Själv hade Carlsson under en månad haft 27 presskonferenser, 25 tidsbeställda intervjuer och 15 telefonintervjuer. Göran Persson tvingas i dag vara ännu mer tillgänglig för medierna.

Akut brist på tid
   Medierna granskar hårdare och mer närgånget nu än förr, och samtidigt har de politiska frågorna ökat i antal och omfattning. Erlanders generation hade en ATP-fråga vart tionde år. Carlsson fick tio ATP-frågor varje år. Och Persson säkert ännu fler, särskilt nu när Sverige är EU:s ordförandeland.
Bristen på tid är ständigt akut. Varken statsministern eller andra tunga ministrar har tillräckligt med tid för att hinna stanna upp, läsa, reflektera och samtala.
   Beslutstempot har också drivits upp. Tunga ekonomiska aktörer tar ingen hänsyn till att den demokratiska processen tar tid. De politiska ledarna hinner inte alltid förankra viktiga beslut ordentligt i de demokratiska organen; de måste handla snabbt om de inte ska ställas inför fullbordat faktum. Så kan avståndet till ”dom där uppe” vidgas. Och som om detta inte var nog har många politiska beslut större konsekvenser i dag. Ett felaktigt beslut hinner inte korrigeras, det slår igenom och märks i människors vardag.

Utsatt dygnet runt
   Det blev tjugotre år för Erlander, tio för Carlsson och Persson är nu inne på sitt sjätte. Statsministerns arbete är hårt och utsatt, det ställer enorma krav på personen praktiskt taget dygnet runt, året om. Och inget tyder på att anspråken ska mildras i framtiden. Därför är det uteslutet att någon någonsin slår Erlanders rekordnotering. Ja, han skulle inte ens själv, om han återföddes och gick in i politiken med sin vinnande humor, obändiga framtidstro och övertygelse om människans möjligheter, mäkta med den uppgiften.
  Rekordet är helt enkelt oslagbart.

Publicerad: MÅNDAG 4 JUNI 2001