Köp Plus här
Vår störste och längste statsminister
Socialdemokraten Tage Erlander var Sveriges statsminister 1946–1969. Under hans 23 år som regeringschef nådde välfärdssamhället sina största framgångar och den svenska folkhemsmodellen väckte mest positiv uppmärksamhet. Trots det spelar Erlander i dag en undanskymd roll i debatten. Nu i juni skulle Tage Erlander ha fyllt 100 år. Det finns därför extra anledning att påminna om hans idéer och livsverk.

”Demokratin måste vara handlingskraftig”

  Född i Ransäter i Värmland, utbildad i Lund och politiskt skolad av Gustav Möller blev det Erlander som fick ta vid när Per Albin Hansson hastigt avled. Till en början mötte Erlander betydande misstro. Särskilt hårt ifrågasattes han av folkpartiet och av den med det partiet lierade tidningen Dagens Nyheter. Men även om han själv stundtals tvivlade på sin kapacitet visade Erlander snart nog att han inte bara var en urstyv debattör utan också en effektiv beslutsfattare.

Erlander myntade uttrycket ”det starka samhället”. Han såg det som nödvändigt att demokratin var handlingskraftig. Människor nöjde sig inte med allmän och lika rösträtt, det vill säga att ha makt att välja och vräka landets regering. De ville att deras politiska ställningstaganden skulle få påtagliga verkningar för dem själva och samhället. Förtroendet för demokratins anseende skulle rubbas om de politiska institutionerna förvandlades till platser för käbbel och intriger.
Stötte på välförtjänt motstånd
   Enligt Erlander borde regeringen ses som ett starkt och väl sammanhållet riksdagsutskott, och den skulle genom riksdagen, opinionsbildningen och folkrörelserna stå i nära kontakt med medborgarna. I senare tid har agitatorer till vänster och höger försökt rita ut ”det starka samhället” som en enda stor maktapparat som hänsynslöst dirigerade människornas liv i stort och smått. Genom att förvanska och misstänkliggöra syftena bakom det starka samhället har dessa krafter sökt skriva om Sveriges politiska historia. Det har de inte lyckats med, men de kom en bit på vägen innan de stötte på välförtjänt motstånd.
  Erlander var verkligen ingen vän av fjärrstyre, centraldirigering och enpartivälde. Han var en stor reformpolitiker som tidigt förstod att människor skulle skärpa sina krav på samhället när välståndet växte. De nöjde sig inte med skydd mot nöd och fattigdom, inte heller med en hygglig standard för egen del. De skulle kräva mer av samhället (utbildning för barnen, fler och större bostäder, bättre kommunikationer och så vidare). Och för att kunna motsvara dessa krav var det nödvändigt att den offentliga sektorn växte. Erlander utnyttjade ”de växande förväntningarnas missnöje” konstruktivt.
  Erlander hade goda relationer både till LO-folket och till det privata näringslivet. Han var lyhörd för stämningar både utom och inom sin rörelse. Betecknande är att Erlander insåg betydelsen av brett socialt stöd för reformpolitiken. Därför tog han debatten om inkomsttryggheten – och vann den tack vare stöd från tjänstemännen och andra som anses tillhöra medelklassen. Det är Erlander-generationens förtjänst att våra socialförsäkringar bygger på inkomstbortfallsprincipen och är rejält förankrade hos svenska folket.
  Erlander var inte den som framhävde sig själv och sina förtjänster. Att han var Sveriges största politiker under 1900-talet råder det dock inget tvivel om.

Publicerad: SÖNDAG 3 JUNI 2001
[an error occurred while processing this directive]

Tipsa Aftonbladet

SMS/MMS 71000, telefon 08-411 11 11, e-post 71000@aftonbladet.se

Därför blev FRA borgerligt fiasko

gästkolumnen Thomas Bodström: Avlyssningen har ökat samtidigt som skyddet mot terroristattentat blivit sämre.  
Tidigare artiklar på ledar-avdelningen

Fler ledare och ledarkrönikor

  Missa inte Vilgot! Läs Robert Nybergs serie.  
Mest läst på Ledare
1 Reinfeldt bygger ett utanförskap De flesta i Sverige har mer pengar än någonsin tidigare  
2 LEDARE Trollhättan behöver hjälp För tidigt räkna ut de anställda.  
4 gästkolumnen Därför blev FRA borgerligt fiasko Thomas Bodström:  
5 MP medskyldiga till utvisningarna Miljöpartiet motiverade sin uppgörelse med regeringen med att den stänger dörren för Sverigedemokraterna  
  Kolumner av Olle Svenning Olle Svenning behöver knappast presenteras för ledarsidans läsare. Han har berättat om världen - och om sitt Malmö - alltid med samma skarpa blick för detaljerna och de stora sammanhangen. Olle Svenning är en av dem som kommer att skriva på söndagarna.
  Kolumner av Fredrik Virtanen Fredrik Virtanen kommer från Motala, jobbade för Aftonbladets räkning i New York i tre år och började våren 2005 skriva Sveriges första stora blogg. Hans kolumner på lördagar anlägger ofta ett populärkulturellt perspektiv på politiken och samhället.
  Susanna Alakoskis krönikor Susanna Alakoski är författare och kanske mest känd för den prisbelönta romanen
”Svinalängorna”. Hon är dessutom redan välkänd som krönikör här på ledarsidan.
  Thomas Bodströms krönikor Thomas Bodström är advokat och författare. Han var tidigare socialdemokratisk justitieminister, riksdagsledamot samt ordförande i justitieutskottet.
  Svenske John drar in miljarder i USA ”Märker knappt att jag jobbar”.
  Lena Sommestads krönikor Lena Sommestad är ekonomhistoriker och nyvald ordförande för Socialdemokratiska Kvinnoförbundet. Hon var tidigare socialdemokratisk miljöminister.
Ledarkrönikörer
  Krönikor av Karin Pettersson Karin Pettersson är Aftonbladets politiska chefredaktör, vilket innebär att hon är ytterst ansvarig för ledarsidans inriktning och linje. Hon kommer från Stockholm, och skriver mest om inrikespolitik och ekonomi.
  Krönikor av Eva Franchell Eva Franchell kommer från Malmö. Hon skriver om miljö och klimat, om trafik, infrastruktur och storstädernas utveckling samt om människors rätt till integritet på nätet och i levande livet.
  Krönikor av Katrine Kielos Katrine Kielos är från Lund och skriver om ekonomi. Både i ett internationellt och ett svenskt perspektiv. Hon bevakar skolfrågor, finansmarknader, feminism och EU.
  Krönikor av Anders Lindberg Anders Lindberg kommer från Göteborg. Han skriver om försvar, utrikes- och säkerhetspolitik. Samt ibland om integration och fördelarna med mångkultur.
  Krönikor av Ingvar Persson Ingvar Persson är uppvuxen i Hällefors. Han skriver mest om arbetslivet, löntagarnas villkor och om klyftorna i det svenska samhället.
  Krönikor av Daniel Swedin Daniel Swedin är född och uppvuxen i Grängesberg. Han skriver om välfärdssektorn, jämlikhetsfrågor och bostadspolitik. Dessutom bevakar han särskilt frågor som rör ungas livsvillkor.
  Testa dig själv: Se vem du passar ihop med Här kan du göra populära testet – kostnadsfritt.
Upp

Politisk chefredaktör: Karin Pettersson

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Redaktionschefer: Lena Widman, Markus Gustafsson

Sajtchef: Sigge Ennart

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Tipsa Aftonbladet 71000
MMS/SMS
71000
E-post
Telefon
08-411 11 11
Måndag 11-12-19
Sök på Aftonbladet