Socialdemokratin söker ny väg
ESTLAND. Det är något märkligt med socialdemokratin i Estland.
  I förra veckan publicerade landets utrikesminister, socialdemokraten Toomas Hendrik Ilves, en debattartikel i tidningen Eesti Päevleht där han skrev att han ser de nordiska länderna som förebilder för det nya Estland.
  ”Att minska statens roll är inte den enda vägen till framgång”, skrev Ilves. ”Det finns ett alternativ där staten fortfarande spelar en roll.” Han pekade särskilt på den nordiska socialdemokratins satsningar på utbildning, kompetensutveckling och IT.

   Samtidigt är Ilves företrädare för ett parti som från början av 1990-talet bedrivit en närmast nyliberal politik. Snabbare än något annat land privatiserade Estland ekonomin. Effekten blev att de sociala skillnaderna ökade kraftigt, och enligt en undersökning gjord av det norska forskningsinstitutet Fofa uppger fortfarande 33 procent av hushållen i Estland att de är fattiga.
  Ilves parti kallar sig faktiskt inte ens för socialdemokrater. För några år sedan bytte de namn till Möödukat, som betyder ”de moderata”, för att namnet inte skulle förknippas med de gamla socialistpartierna i Östeuropa.

   – Var sak har sin tid, säger Märti Kadavi, som är rådgivare åt utrikesministern. Estland ärvde ett helkontrollerat statligt system och det var viktigt att snabbt få igång förändringen. Nu har vi har vi gjort de nödvändiga reformerna som bland annat krävdes för att uppfylla EU:s krav på ansökarländerna. Nu är det klart, då kan vi bedriva en ny socialdemokratisk politik.
  – Men det är sant att Estland har offrat mycket för att ställa om ekonomin. Påfrestningarna har varit stora. Därför vore det paradoxalt och djupt orättvist om EU-länderna skulle frångå sitt löfte att ta in nya medlemmar inom några år.
  Toomas Hendrik Ilves artikel väckte stor uppståndelse i estnisk politik när den publicerades. Det nyliberala
partiet, som samregerar med socialdemokraterna
och de konservativa, har satt dagordningen för estnisk politik så länge, att de satte kaffet i halsen när de nu för första gången fick en allvarlig politisk utmaning.
  – Det var ett ställningstagande. I framtiden kommer det bli svårare att samarbeta med nyliberalerna, säger Märti Kadavi.

   Och kanske ligger Estland i dag närmare sina nordiska grannar än vi tror. Enligt samma Fofa-undersökning har man sedan 1994 sakta men säkert förstärkt sina välfärdssystem, man har bland annat utökat tiden för arbetslöshetsersättning och gjort förbättringar i arbetsrätten för att underlätta fackligt arbete på företagen.
  – Jag tror att Estland mer och mer kommer att likna de andra nordiska länderna, säger Märti. Vi lutar åt den generella välfärdsmodellen för Estland, men vi är ett fattigare land än Sverige och har än så länge mindre pengar att satsa på välfärden.