|
|
Världsbanken möter upp med reformer
Globaliseringens baksida står
i fokus i Prag
|
Om Världsbanken och Valutafonden står för mer rättvisa och mindre fattigdom i världen är rätta tidpunkten att visa det nu. Demonstranterna mot de internationella finansorganens årsmöten i Prag utmålas som ytterst hotfulla. Deras kritik av globaliseringens följder för fattiga länder och folk växer. De kommer därför att förringas och svartmålas.
Andra värderingar än Världsbanken
Men Jubel 2000 eller Peoples’ global action är inga huliganer. Att förespråka att u-ländernas skulder till industrivärlden avskrivs är inte omstörtande; kravet stöds av auktoriteter från internationellt erkända ekonomer till ärkebiskopar. Jordens vänner har andra prioriteringar än bankmännen där inne, men det hindrar inte att deras synpunkter är något värda.
Samtidigt fyller främst Världsbanken sina uppgifter med starkare självkritik än förr. När den publicerar sina översikter om vad man gjort i eftersatta delar av världen, medger man misstag: försummad medverkan av de direkt berörda människorna, för lite samarbete med medborgarorganisationer, för generös långivning till korrumperade regimer.
Världsbankschefen James Wolfensohn har sökt ”humanisera” bankbyråkratin, förklara verksamheten bättre hos allmänheten och framhållit att fattigdomsbekämpning är verksamhetens huvuduppgift. Men likafullt har bankreformatörer som Joseph Stiglitz och Ravi Kanbur fått gå när de hävdat att fördelningsaspekter och rättvis fördelning ska väga åtminstone lika tungt som satsning på ekonomisk tillväxt i bankens agerande.
USA:s inflytande socialt förödande
Den amerikanske finansministern Larry Summers vann den policystriden. För det är ju så att USA har det avgörande inflytandet över Världsbanken och Valutafonden. Summers, för att inte tala om amerikanska kongressen, vill snarast se mindre gjort av banken. Och när det gäller IMF och dess uppgift att skapa bra finansinstitutioner och stabilitet på penningmarknaden, är det Amerikapräglade receptet fortfarande strukturreformer med ofta drastiska sociala konsekvenser.
Och den i teorin prisade frihandeln gäller ibland endast i ena riktningen: fritt insläpp i tredje världen, skyddade marknader (till exempel jordbruk) i rika länder.
Rikedom sipprar inte ned till de fattiga
Att marknader öppnats något har hittills inte lett till några framsteg för de fattigaste u-ländernas ekonomier. Slutsatsen är inte hämtad från några vildhjärnor på gatorna i Prag. Den kommer från FN:s handels- och utvecklingsorgan Unctad.
Reformer och rättvisa: vad har Världsbanken och IMF att erbjuda från Prag?
|
|
En triumf för labour Men nästa mandatperiod måste Blairs politik bli mer progressiv (8 juni)
Statistik som ljuger
Dimridåer om högskolans etniska snedrekrytering (7 juni)
Sverige åt människorna Ändrad rösträtt en viktig markering (6 juni)
