Aftonbladet ledare: Problemet är samhället, inte människorna

SÖNDAG 23 APRIL 2000

Problemet är samhället, inte människorna
Stina Fransson, vd för Gårdstensbostäder, talar hellre om marginalisering än segregering. Det är inte människorna i Gårdsten som är problemet, utan samhällets institutioner. De förmår inte leverera vad Gårdstensborna behöver, säger hon till Aftonbladet (18/4).

Kampen mot marginaliseringen måste utgå från alla människors lika rätt och skyldighet

  Marginaliseringen är ett av vår tids stora samhällsproblem. Ingen kan sanningsenligt säga att alla människor ryms i vårt samhälle. Var människor bor avgör deras möjligheter att förverkliga sina drömmar; där bostäderna är byggda i betong är arbetslösheten högre och genomsnittslönen lägre. Där känner många människor vanmakt och besvikelse.
  Gårdsten i Göteborg är inte det enda marginaliserade miljonprogramsområdet - Holma i Malmö och Tensta i Stockholm är andra. Gemensamt för dessa förorter är den höga andelen invandrare.
  Men marginaliseringen är inget invandrarproblem. Den är ett samhällsproblem.
  Människor med invandrarbakgrund diskrimineras ofta på arbetsmarknaden. Arbetsgivare sorterar bort arbetssökande med utländska namn och invandrade akademiker får nöja sig med att jobba som spärrvakter i Stockholms tunnelbana.

I marginalen
- en serie om makt
och vanmakt

Tidigare artiklar i denna serie:
”Är du ute eller inne?” (17/4),
”Om inte vardagen fungerar fungerar inget” (18/4),
”Holmaskolan bryter utanförskapet” (20/4)
”Socialpolitik cementerar vanmakten” (22/4)

Den som aldrig haft en anställning kommer inte in i våra gemensamma försäkringssystem. Så befästs en strukturell rasism, som effektivt håller invandrare utanför samhället.

Den svenska högern har börjat använda ord som social desperation, utanförskap och solidaritet. ”Det går bra för Sverige - så lyder regeringens nya glädjebudskap. Tyvärr vet vi att denna sanning bara är halv”, skriver Mauricio Rojas, ordförande i moderaternas socialpolitiska arbetsgrupp.
Moderaterna ser problemet med det delade Sverige. Men deras politik snarare befäster än tar itu med marginaliseringen. I de invandrartäta storstadsförorterna ska socialbidragen slopas och ersättas av ett ”tillfälligt ekonomiskt bistånd”. Bara den som tackar ja till det arbete kommunen anvisar ska få sådant ekonomiskt bistånd, föreslår moderaterna.

Så omyndigförklaras människorna i storstadsförorterna. Moderaterna signalerar att Gårdstens- och Holmabor är särskilda och ska behandlas annorlunda. Marginaliseringen fortsätter.

  I Stockholm, där hemlöshet och tiggeri är växande sociala problem, föreslår moderaterna hårdare kontroll och fler poliser. I huvudstaden bekämpas fattigdom och utslagning med batonger.
  Socialdemokraterna har tyvärr inte presenterat någon samlad strategi för att möta utanförskapets problem. De kombinerar spridda åtgärder med allmänna fördömanden, men har inte gjort marginaliseringen till en av sina huvudfrågor.
  Ibland förvärrar välfärdspolitiken till och med utanförskapet: när ersättningen i a-kassan höjdes, blev det samtidigt svårare att komma in i den. Så växte muren mellan innanför- och utanförmänniskorna ytterligare.

Nu behövs en politik som tydligt signalerar att alla människor, oavsett adress och ursprung, har lika rättigheter och skyldigheter. Börja med att säkra den offentliga servicen i miljonprogamsområdena. Fortsätt med att erkänna folkrörelsernas och självförvaltningens roll i kampen mot marginaliseringen. Miljonprogramsområdenas viktigaste resurs är människorna som bor där: de om några vet vad som behöver göras. Makthavarna måste inse att ett mindre marginaliserat samhälle kräver mer delad makt.

epost: ledare@aftonbladet.se
telefon: 08-725 2000
fax: 08-562 528 17

FLER LEDARARTIKLAR