  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Vem ska bestämma över livet?
Kampen mellan det internationella forskningsprojektet Hugo, The Human Genom Organization, och den kommersielle bioteknikaktören Craig Venter pågår för fullt. Som Aftonbladet kunde berätta i helgen ser Venter ut att vinna kapplöpningen. Hans företag Celera har meddelat att kartan över hela människans arvsmassa nu blivit klar.
Nu följer steg två i genrevolutionen: att ta reda på vad generna har för funktion och hur de styr bestämda egenskaper. För medicinforskningen innebär det oerhörda möjligheter att ställa säkra diagnoser och bota genetiska sjukdomar. Datorerna har i hög utsträckning ersatt laboratoriernas provrör. Nyligen öppnade ett bio-informatikcentrum vid Stockholms universitet som ska utveckla datorprogrammen.
Genteknikforskningen gör dagligen stora framsteg. Forskarna hänger knappt själva med. Än mindre hänger politiken med. Häri ligger ett demokratiskt dilemma. Med genrevolutionen följer svåra etiska frågor om gränsdragningar. Hur mycket ska människan tillåtas manipulera med livet? Vem äger rätten till livet? Geninformationen har blivit en handelsvara med högt kommersiellt värde. Bioteknikföretagen växer som svampar ur jorden, precis som IT-företagen. Läkemedelsindustrin kräver patenträtt. I USA ges patent inte bara på produkter utan på diagnos- och behandlingsmetoder, vilket får till följd att företag försöker stoppa sjukhus från att undersöka blodprov. Bioteknikmarknaden är liksom IT-marknaden gränslös. Företaget Myriad Genetics vill nu förhindra svensk sjukvård från att leta efter bröstcancergener som Myriad har patent på. Företaget hävdar att blodet måste skickas till Myriads egna laboratorier i USA för analys. - Vi anser att justitiedepartementet snabbt måste utreda om detta amerikanska maktspråk verkligen är förenligt med svensk lagstiftning, skrev Bengt Ingerstam och Martin Frid, Sveriges Konsumenter i Samverkan, på debattplats i Aftonbladet (5/4). Jakten på patent riskerar att bli ett hinder för forskningen men också ett etiskt dilemma för sjukvården. I USA har flera fall av oetiskt handlande bland läkare uppmärksammats. Läkarna har forcerat fram resultat och underlåtit att informera om riskerna. Patienter i genterapi-projekt har avlidit. Det har visat sig att läkarna haft ekonomiska intressen i forskningen genom att vara delägare i bioteknikföretag. Privata vinstintressen har gått före patientsäkerheten.
Forskarna själva måste ta moralfrågan på allvar och utfärda restriktioner för vad en forskare får och inte får göra. Framförallt måste läkarvetenskapen värna sin integritet mot marknadens lockelser.
epost: ledare@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-562 528 17 |
|