Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKvinna
TORSDAG 9 SEPTEMBER 1999
  

Kvinnors vrede bara växer
Harriet Lerner
För 15 år sedan skrev hon succéboken ”Kvinnors vrede”. - Det sorgliga är att nästan ingen har blivit bättre sedan dess, säger Harriet Lerner.
Foto: PÄR-MAGNUS STRÖM
Exklusiv intervju med arg-terapeuten Harriet Lerner
NEW YORK. Hon skrev succéboken ”Kvinnors vrede”.
För 15 år sedan.
- Det sorgliga är att nästan inget har blivit bättre sedan dess, säger den världsberömda feministen Harriet Lerner i en exklusiv intervju med Aftonbladet/kvinna.

Kvinnor har blivit bättre på att lufta sin vrede.
  Och kvinnors vrede handlar i dag alltmer om arbetet, vid sidan av relationen.
  Men, dessvärre, är kvinnors vrede fortfarande inte accepterad av samhället.
  - Vi har långt kvar. Mycket långt, säger Harriet Lerner.
  Hennes epokgörande bok är i dag översatt till 30 språk. Enbart de engelskspråkiga utgåvorna har sålts i mer än två miljoner exemplar.
  Men succén var inte given.
  - Jag skulle kunna tapetsera ett rum med alla refuseringsbrev. Det fanns inte ett förlag som ville ta i boken med tång. I dag tror jag att det helt reflekterade den tidens tabun kring kvinnor och vrede.
  Harriet Lerner funderar en god stund på frågan om hur kvinnors vrede har förändrats sedan boken kom ut 1985.
  - Förändringarna är små. Det är nästan skrämmande att boken fortfarande trycks och säljs utan att jag behöver göra några ändringar.
  - När boken först publicerades var vrede tabu som känsla, säger Harriet Lerner. Kvinnorna var fortfarande de som tog om hand och tröstade. Och i samhället fanns en rädsla för kvinnors vrede. Kvinnors utlopp var depression eller skuld. Och samhället uppmuntrar skuldbeläggningen av kvinnor.
Accepterar samhället kvinnors vrede mer i dag?
  - Nej. Men kvinnor accepterar sin vrede och är mer kapabla att erkänna för sig själva och andra att det finns en hel del att vara arg på. En annan sak som jag tror har förändrats är att kvinnor har en djupare förståelse för sambandet mellan det personliga och det politiska. När jag skrev boken kom tusentals kvinnor och sa att de inte kunde balansera arbete och familj. Det var som om det var deras eget neurotiska problem. Som om varje kvinna var tvungen att lösa problemet själv, genom en positivare attityd, nya arbetsformer eller år av psykoterapi. I dag har kvinnor lättare att förstå att deras personliga kamp egentligen beror på sociala och politiska problem. Att det är de förlegade könsrollerna som fortfarande spökar.
ARG!
500 kvinnor: Det här gör oss förbannade. Färsk Sifo-undersökning
Ut med ilskan! Så får du arg-power
TYCK TILL: Vad rasar du över just nu?
RÖSTA! Fettvalkar, krig eller lata män - vad gör dig mest arg?
Vad är då kvinnor arga på i dag?
  - Männen, relationen och i allt större grad på arbetet. Där har kvinnor något viktigt att lära: att inte ta arbetslivet personligt. Arbete är arbete, familj är familj. Den dagen din arbetsplats måste skära ner upptäcker du att du är umbärlig.
  Vreden kommer alltid att finnas kvar, menar Lerner. Det är en del av att vara människa. Men det finns saker att åtgärda. Och det handlar mer om den stora bilden, samhället, än familjen.
  Att förändra arbetslivet så att både män och kvinnor kan kombinera arbete och barn på ett vettigt sätt.
  Och att förändra källan till den största vreden: äktenskapet.
  - Jag vet inte hur statistiken ser ut i Sverige, men i det här landet slutar i dag hälften av alla äktenskap med skilsmässa. Och statistiken är ännu sämre för de som gifter sig en andra gång. En skilsmässa utlöser stor vrede, man skyller på sig själv och på andra. Men om ett företag skulle misslyckas med hälften av sina anställningar skulle man knappast gå in och anklaga individerna utan se över företagets själva struktur och funktion.
  - Kvinnors relationer ska vara den största källan till glädje. I stället blir det i många fall en källa till besvikelse, frustration och vrede.
  Harriet Lerner skrattar lite bistert och säger att hon vet att hon låter negativ. Men att hon lärt sig att förändringar tar lång tid.
  - Och det finns positiva tecken. Mammor, nej förresten föräldrar, uppfostrar i dag sina döttrar annorlunda än när jag växte upp. Jag fick lära mig att en flicka skulle vara snäll och behaglig. I dag får flickor andra budskap. Ett underbart exempel är en bekants väninna som har fyra döttrar. Hon säger till sina flickor: Stå på dig, gör dig hörd, ta plats. Den enda du skrämmer bort är din blivande ex-make...


magdalena.kvarning@aftonbladet.se