Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKultur
LÖRDAG 25 SEPTEMBER 1999
  

Jag skulle skämmas ännu mer om jag inte gick dit...

I kväll klockan 18.00 blir det en ny demonstration på Götgatan i Stockholm. Bilden är tagen i samband med lördagens demonstration, då 243 personer omhändertogs av polisen.
Foto: MARTINA HUBER
Mats Deland om polisen, ungdomen, våldet och en demonstration i kväll
En demonstration mot nazister för ungefär tio år sedan... vi var en ganska liten skara antifascister som klämts upp på Dramatens trappa, undan den poliskedja som skulle ge årets nassetomtar fri lejd. Ett par grabbar lyckades vrida sig ur greppet och ett lätt tumult uppstod. Plötsligt befann sig en ung pojke, han var knappast femton, mitt emellan oss och en piketgrupp. En polis grep tag i hans arm och en annan tryckte upp honom mot en pelare. Sedan hände det.
  Polisman två sänkte sin batong och slog två hårda slag uppåt, från knähöjd på pojken och upp mot hans skrev. Grabben föll tyst ihop, jag kommer inte ihåg vad som hände sen, den folkmassa jag stod i blev rasande, ett nytt tumult uppstod och när det var över var pojken borta.

Så ser jag härom kvällen bilderna på TV 4s nyheter. En 19-årig pojke har vårdats i fyra dagar på Södersjukhuset för de skador han fick vid det brutala polisingripandet på Götgatan i lördags. Enligt vittnen har en polis i raseri kört upp sitt knä mellan pojkens ben. Bland annat har hans ena testikel skadats och han har tvingats genomgå en komplicerad operation.
    Jag skäms för att erkänna att jag inte vet vad som hände med grabben på Dramatens trappa, än mindre vad som hände den polis som misshandlat honom. Vid ett par tillfällen har det hänt att jag anmält misshandlande poliser – utan resultat – men de flesta gånger har jag låtit det vara och accepterat det jag sett helt enkelt som tingens ordning.
  Inför massmedier och åklagare väger ungdomarnas röster lätt. De är inte trovärdiga, just för att de är unga.
  Jag hör unge Fredrik uppgivet säga till tv-reportern att han kommer att dra sig för att gå i demonstrationer i fortsättningen. Jag klandrar honom inte. Men det är naturligtvis en katastrof.

Dagen efter sitter jag länge i telefon med en av hans kamrater. De som var med på gatufesten har samlats flera gånger och pratat om det som hände. Det tar hand om varandra bättre än vi gjorde och det värmer mig. Mannen jag pratar med har en tjock hög med papperslappar. Ungdomarna har själva skrivit ner vad de varit med om. Mannen läser lapparna för mig och långsamt växer en tydligare bild fram.
    Det som skrämmer mig mer än våldet i sig är att mycket av det verkar ha haft ytterst lite med polisiär verksamhet att göra. Snarare verkar somliga poliser ha ägnat sig åt kvinnoförakt och rasism.
  Flera av de unga kvinnorna vittnar om att de visiterats av manliga poliser. En berättar hur en polis, medan hans händer svepte över hennes kropp, ska ha sagt: ”Det bästa med att vara polis är att man får visitera unga tjejer”. Mycket av den allra råaste misshandeln verkar också ha drabbat kvinnor, ett av de värsta exemplen är när en polis, för att flytta en flicka som klamrat sig fast vid en lyktstolpe, tog tag i hennes huvud och ryckte till.
  Ansikten har slagits sönder, människor släpats i marken, trampats av vettskrämda hästar; människor har drabbats av panikreaktioner och astmaanfall och nonchalerats. Vittnen har vidare berättat om hur ord som "blattar" och "svartskallar" hörts i kommunikationsradion Ett tag verkar verksamheten på norra ändan av Götgatan ha liknat rena gängöverfallet. Jag citerar ur ett brev som skickats till nyhetsbulletinen ”Motkraft”:
    ”I ledet framför mig slog de vid ett tillfälle ner tre tjejer och en kille ramlade omkull med forsande näsblod. Omedelbart därefter drog de ut en fjärde tjej ur gruppen och pucklade på henne en stund, innan de brutalt "kastade" tillbaka henne över hennes redan liggande kamrater. När vi försökte ombilda kedjan igen, så att de nedslagna skulle komma längre in i skyddet av folksamlingen, stormade de med hästar, fem stycken tror jag.”
Naturligtvis kan man invända att den här personerna kanske ljuger. De är själva misstänkta för brott och har intresse av att framställa ordningsmakten i dålig dager. Om jag inte själv så många gånger med egna ögon sett den här typen av övergrepp skulle jag kanske kunna argumentera på det sättet själv.
  Nu kan jag inte det.
  Förmodligen är det ändå ganska få poliser som ägnar sig åt sånt här. Men det hjälper inte. Eftersom det ytterst sällan händer att poliser vittnar mot varandra, är det väldigt svårt att fälla någon för övergrepp. Rötäggen finns alltså kvar, och det är kanske någon av dem man träffar på när man vill anmäla en misshandel, en våldtäkt eller rasistiska och homofoba trakasserier.
    I kväll klockan 18.00 arrangerar samma personer som förra lördagen en demonstration mot polisvåld. Jag skulle skämmas ännu mer om jag inte gick dit.

[email protected]



 DEBATTER
Läs alla artiklar i debatten om vänstern och pressen
Våra artiklar om kriget i Kosovo

 SURFGUIDEN
Medeltiden och nätet

 BOKBANKEN
Sök bland hundratals bokrecensioner

 
 VECKANS SIDOR
Måndag, Tisdag, Onsdag, Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag

 TIPSA OM NÄTKULTUR
Skicka dina bästa kulturlänkar till oss

 REDAKTIONEN
Kontakta medarbetarna på kulturredaktionen


Kulturens webredaktör Peter Holmlund

Upp Till toppen av sidan