Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKultur
Tisdag 1 juni 1999
  

När datakod blir ideologi
Paul Frigyes ser en internationell folkrörelse födas


Om världen byter ut Windows mot Linux visar det inte bara att gratisprogram kan vara bättre än betalda, det visar också att kooperation och öppenhet kan vara överlägset konkurrens, patentförsvar och vinstintressen i cyberekonomin.
  Är det informationssamhällets vänsterideologi vi ser födas?
  Den är högteknologisk, politiskt radikal - och gratis.
  Och den har exploderat i den amerikanska IT-mediebevakningen under 1999. Linux, det operativsystem eller styrprogram för datorer som sammanställts av finländaren Linus Torvalds, betraktas nu alltmer som utmanare till Microsofts världsherravälde. Det är uppmuntrande, inte minst för att det i IT-världen fortfarande är möjligt för en skolpojke att välta ett miljardimperium, och linuxfrossan har drabbat USA med full kraft denna vår. Men Linux är mer än ny teknik och Linus Torvalds är inte en Bill Gates som vill bli förmögen på att etablera en världsstandard och mjölka varje användare på sköna slantar. Hans operativsystem är gratis, och alla tillägg till det patentskyddade systemet måste offentliggöras och läggas ut som allmän, redigerbar egendom.

Linux är en frukt av rörelsen för öppen källkod, vilken startade på internet i början av nittiotalet som ett löst, globalt samarbete mellan hackers. Man byggde program för skojs skull och delade med sig av kunskapen. Och i Helsingfors satt Linus Torvalds på sitt universitetsrum och retade sig över att Microsofts operativsystem var så klumpigt. Med öppen källkod-rörelsens halvfabrikat som grund sammanställde han Linux, som visade sig vara snabbare och stabilare än Windows inom kvalificerade tillämpningar. Men systemet krävde också mer tekniskt kunnande av användarna och det dröjde till våren 1999 innan de första versionerna för vanliga användare såg dagens ljus.
  I dag är Linux det i särklass snabbast växande operativsystemet och det är - med möjligt undantag för den tidiga internetrörelsen - första gången IT-världens globala ambitioner inte drivs av privata vinstintressen. Visionen om ett annorlunda, mer mänskligt datorsystem har förvisso tidigare lanserats med Macintosh-datorn. Apple och dess koryféer i Macvärldens obrottsligt lydiga fackpress har lyckats övertyga många om att deras dyrare och mer väldesignade datormiljö är kvalitativt annorlunda. Men Apples tal om en mänskligare datormiljö är främst kosmetik och smart marknadsföring. Bakom den jovialiska ytan, operativsystemets användarvänliga peka och klicka-teknik samt reklamkampanjen med de skandalösa renommésnyltningarna på Dalai lama och Mahatma Gandhi handlar det om samma vinstmaximering som vanligt. Linux-utvecklingen är däremot kvalitativt annorlunda, bygger på frivilliga insatser, gemensamt kreativt arbete, och ifrågasätter rentav föreställningen om att ekonomi måste baseras på konkurrens.
  Utmaningen är alltså inte bara riktad mot draken Microsoft, utan hädar hela samtidens konkurrensreligion.
  I öppen källkod-rörelsens hållning avtecknar sig också konturer av de förändringar i synen på ägande som informationssamhällets ankomst pockar på. IT-samhället förutspås drivas av en annan värdeprocess och ekonomi än industrisamhället. Om samhällets viktigaste råvara är information blir det svårt att tillämpa reglerna och modeller för ägande från en ekonomi som baserades på fysiska råvaror. Unikt för information är ju att den kan kopieras hur mycket som helst utan att det kostar mer, och därför driver öppen källkod-rörelsen tesen att inte bara program, utan även musik bör få kopieras fritt, något som i praktiken håller på att slå igenom på internet redan i dag. Öppen källkod-rörelsens syn på ägande av immateriella rättigheter, dvs upphovsrätt, är självfallet kontroversiell.

I dag finns det hundratals Linuxföreningar världen över och på öppen källkod-rörelsens centrala sajt WWW.GNU.ORG finns även en uppsjö ideologiska manifest, tal och principer om öppenhet, samarbete, icke-kontroll och uppror. Tonen är ofta messiansk, med rubriker som ”Bör du gå med i freeware-revolutionen?” och ”Endast den fria världen kan stå emot Microsoft”.
   Att etikettera Linux som en vänsterrörelse vore dock att tolka en ny situation i en gammal epoks termer. Tron på ideellt arbete, icke-kommersialism och revoltlustan mot en stor privatkapitalistisk monopolist kan ses som en del av en vänstertradition. Andra sidan, de individualistiska strömningarna och skepsisen mot regleringar och centralstyrning, är närmast nyliberal och emanerar från en välkänd amerikansk tradition där var mans rätt att vara herre på sin egen täppa till varje pris ska försvaras. Det grundmurade föraktet för centralstyrning är något vi i Sverige - med vår respekt för anständiga myndigheter och trofasta storföretag - har svårt att förstå.
  Det har länge spejats efter en ny, radikal politisk rörelse i samtiden, men utan kombinationen av trovärdig ideologi och massiv rekryteringsbas har någon sådan inte kunnat skönjas. De positiva framtidsvisioner som funnits efter kommunismens fall har i stället anförts av EU, marknadskrafter och storföretag. Men var någonstans skulle informationssamhällets alternativrörelse manifestera sig om inte på internet? Det är möjligt att tron att ett brett politiskt engagemang kan födas på internet och utgå från frivilligarbetet runt Linux är för högt ställd, speciellt om man tröskar igenom uppsjön av mördande teknikstinna Linuxsidor på nätet. Dessutom ansätts Linux ständigt av olika försök att kommersialisera systemet. Men man ska heller inte underskatta kraften i en idé som manifesterat sig i en gemensamt skapad nyttighet, som är gjord av entusiaster, och har visat sig vara bättre än kronjuvelen hos en av världens största företag... och som till och med kan rycka ner världens rikaste man från sin tron.

Linux har en potential att bli plattform för en internationell folkrörelse som utifrån en gemensam värderingsbas agerar för en bättre värld, genom opinionsbildning, kunskapsspridning och fonderingar. En lägre, men må hända mer realistisk utsikt är att operativsystemet etableras som en allmän infrastruktur och offentlig nyttighet i cybervärlden med en användarbas som kan agera motvikt till det vinstdrivande medie- och IT-kapitalet.
  IT-samhället är värt bättre visioner än de som serveras av Kinnevik och Microsoft.

Paul Frigyes


Kontakta kulturens web-redaktion:
Har du frågor som rör sidornas innehåll eller kulturens policy? - Maila hit!
Rör frågorna tekniska problem, uppdateringar eller saknade sidor? - Maila då hit!