|
|
|
|
|
Ett virrvarr av lådor i lådor - fyllda med teater av överdådigaste slag
 Tänk dig en låda och i den en låda med ytterligare en låda med lådor i. Så är det på Boulevardteatern.I första lådan sitter publiken och tittar ned på låda två som är en pjäs som inuti sig har ytterligare en pjäs som i sin tur bygger på en roman av Emile Zola. Som lär ha fått uppslaget till sin Therese Raquin från en tidningsnotis. Notisen talar om en kvinna som med sin älskares hjälp dödar sin man. Nånstans i bakgrunden anas omänskliga förhållanden i den parisiska 1800-talsslum som är scen för dramat och för Zolas naturalistiska rekonstruktion av det. Hans sorg och vrede formar historien. Men Zolas språk är föråldrat. Alltså stoppas dramat i en låda det står TEATER på. och för att gardera sig helt mot det melodramatiska stoppas TEATER i ännu en låda. På den står det PARODI. På nivå PARODI karikerar ett överteatraliskt par (Walles och Azcarate) urtexten Therese Raquin. På innanförnivån TEATER kan Therese (Efverman) med man (Pettersson) och älskare (Arvidsson) inte ens med gycklande spelstilar distansera sig ifrån det som på nivå ZOLA är tragedi och nivå NOTIS är rena råa våldsamheten. Innan kvällen är slut har det blivit så mycket ironi och dubbelironi att det knappt finns nån luft kvar att andas.
Mario Grut
Kontakta kulturens web-redaktion: |
