Vi var med redan på blytiden

Från och med detta nummer distribueras Aftonbladet/KULTUR också elektroniskt. Genom Internet kan det läsas av människor i hela världen.

Då kan man fråga sig - och det har vi gjort:

Vad är det som får två medelålders, lönnfeta, slitna och otekniska redaktörer i kulturbranschen att plötsligt kasta sig in i det som brukar kallas cyberspace?

Vi som inte kan laga en oljebrännare, som aldrig begripit vad "bits" är och som ständigt drabbas av krånglande faxar, trilskande bensintankslock och trasiga telefoner.

Nu gör vi en tidning som, på ett sätt vi inte riktigt begriper, når ungefär 2,5 miljoner datorer och deras användare.

Varför?

Vi är nyfikna, fortfarande tillräckligt nyfikna för att släpa oss upp ur åldrandets letargi och anstränga oss för att begripa. Vi var med på blytiden, då varje tidningsrad var gjuten och löpsedelsstilarna var snidade i trä. Och vi vill vara med nu.

Den elektroniska tidskriften är framtiden - eller åtminstone en del av den.

Om man begränsar perspektivet till Aftonbladet/KULTUR har elektronisk publicering vissa nackdelar, bl a att layouten, känslan, blir en annan och att vissa bilder inte får plats.

Fördelarna är en snabb och miljövänlig distribution och, framför allt, möjligheterna till fördjupning. Genom att "klicka" på vissa ord kan läsaren få veta mer. Bakom ett diktcitat finns en hel dikt, bakom ett författarnamn en biografi och en verksförteckning, bakom ett årtal fakta om det historiska skeendet just det året... möjligheterna är stora och det enda som kan begränsa oss är våra redaktionella resurser.

I ett större perspektiv kommer de elektroniska motorvägarna att förändra världen. Frågan är bara hur snabbt - och i vilken riktning.

Optimisten ser möjligheterna att låta all världens människor ta del av all världens kunskap via t ex Internet. Vetenskapliga verk, världslitteratur eller ritningar till enkla vattenreningsanläggningar - allt kan finnas där, fritt att hämta.

Vi stoppa motorvägsbyggena, slopa glesbygdsstödet och inställa konferensresorna. I framtiden kan vi mötas via elektroniken, i en utvecklad virtuell verklighet, nästan som på riktigt. Människor kan jobba hemma, var de än befinner sig.

Vi kan spara den skog vi i dag hugger ner för att producera tidningar och vi slipper förstöra luften genom att köra tidningsbuntar hit och dit över landet.

Men...

...tänk om de elektroniska motorvägarna blir en lekplats bara för världens rika? Så är det, till stor del, i dag. Enligt Lars Ilshammar (Arena nr 3/94) har USA 265 datorer per 1000 invånare, Norge 153, fd Sovjetunionen 4, Indien 1, Kina 1. Och om de datorfattigaste skaffar fler apparater måste de först investera miljarder i de telefonlinjer som är systemets förutsättning.

Klyftan mellan den rika och den fattiga världen ökar. Den som har kunskapen har också makten.

Och ännu vet ingen vad som kommer att hända med Internet, det fria, världsomspännande nätet. Kommer affärsmännen, profitörerna att ta över? Kommer avgifter och förbud att stänga ute världens fattiga?

Och vad händer i Sverige? Carl Bildt låter gärna fotografera sig vid sin dator, men vad har hans regering egentligen gjort för att styra den här marknaden - och garantera att den blir tillgänglig för alla? Det fattas mycket när det gäller undervisning och tillgång till teknisk utrustning i de svenska skolorna.

Risken finns att bara de redan priviligierade kommer att få köra in på den elektroniska motorvägen.

Optimist eller pessimist - ingen kan i dag riktigt svara på vad den elektroniska revolutionen kan betyda för vårt tänkande. Tillgången till stillbilder, rörliga bilder, text, ljud, virtuella rum och oceaner av samlad kunskap kan innebära också en intellektuell revolution - om det inte blir mest underhållning av alltsammans.

Om detta vet medelålders redaktörer ingenting. Men vi tror att vi har större möjligheter att välja, protestera eller värja oss om vi vet någonting om mediet.

Därför kastar vi oss in i det, med hjälp av experterna Mark Comerford [[email protected]] och Roland Stanbridge [[email protected]] på JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) och Aftonbladets Bo Hedin.

Kunde vi dessutom få våra moderna telefoner att fungera tillfredsställande, så...

Håkan Jaensson/Anders Paulrud

Redaktörer för Aftonbladet/KULTUR [[email protected]]


Home Page