|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
2000:1 Det svenska smörgåsbordet De större stadsteatrarna och Dramaten Inledning Den översyn av fem av landets stadsteatrar samt av Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) som redovisas i denna rapportbok har genomförts under tiden 1 november 1999 - 31 oktober 2000. Alla sex teatrarna ägnar sig huvudsakligen åt talteater och uppbär sedan länge statligt bidrag för sin verksamhet. För Dramatens del kommer samhällsbidraget uteslutande från staten. Inom de studerade teatrarna fanns under 1999 personal motsvarande 1 116,5 årsverken i form av fast och tillfälligt anställda. Av det totala antalet motsvarade de fast anställda 789,5 årsverken. Landets övriga institutionsteatrar ingår antingen i rapporten "Från Sevilla till Duvemåla. Musikteater i Sverige inför 2000-talet" (1998) eller i rapporten "Soppa och skådespel åt folket. Om teatrar med regionalt uppdrag" (2000), båda utgivna av Kulturrådet. I den senare återfinns också Folkteatern i Göteborg och Borås Stadsteater - även om dessa vanligen betraktas som stadsteatrar - för att där kunna ge en samlad bild av teatersituationen i Västra Götalands län. Undertecknad har varit projektanställd vid Kulturrådet på deltid för att utföra arbetet tillsammans med Mikael Schultz vid rådets kansli och med avdelningschefen Anita Jonsson som ansvarig för projektet. För texten i denna rapport svarar undertecknad. Avsikterna med denna liksom med de tidigare två rapporterna är att tjäna som - underlag vid Kulturrådets redovisning till regeringen, - underlag vid regeringens och Kulturrådets beslut om statsbidrag, - diskussionsunderlag för en fortsatt utveckling och förnyelse av institutionsteatrarnas verksamhet. Arbetet Arbetet med översynen har spaltats upp i två ungefär lika stora delar. Den första hälften ägnades åt inläsning av tillgänglig litteratur om teatrarnas historik och nuläge jämte ett tvådagarsbesök vid varje teater. Återstoden av tiden har använts till sammanställning av det omfångsrika materialet och en del kompletterande intervjuer. Vid besöken på teatrarna förde Mikael Schultz och jag ingående samtal med teaterledningen och diskuterade även med representanter för styrelse och personal. Vi studerade dessutom lokalförhållandena och såg en eller flera av teatrarnas föreställningar. De berörda teatrarna har välvilligt ställt verksamhetsberättelser, målbeskrivningar, säsongspresentationer, interna utredningar m.m. till förfogande. Detta material har sedan kompletterats med Kulturrådets årliga sammanställningar av statistiska uppgifter från teaterområdet och hos rådet arkiverade av teatrarna lämnade underlag till dessa. Andra källor har varit de utredningar och rapporter på området som gjorts under framför allt de senaste två decennierna. De berörda teatrarna har också haft vänligheten att granska de faktauppgifter som ingår i beskrivningen av respektive teater. I detta sammanhang finns det stor anledning att betyga min tacksamhet för allt det bistånd som hämtats ur den för sammanhanget användbara teaterlitteraturen. Samtidigt som det finns lika stor anledning att beklaga den fullständiga avsaknaden av ett översiktligt verk om den svenska teaterns historia. Bland de kontakter som tagits under arbetets gång utöver med de studerade teatrarnas företrädare vill jag särskilt nämna representanter för Svenska teaterförbundet, Teatrarnas Riksförbund, länens teaterkonsulenter och Riksteaterns lokala teaterföreningar. Sist men inte minst vill jag tacka redaktör Claes Englund och förre teaterchefen Mats Johansson för många stimulerande infallsvinklar. Som hjälp i arbetet har det dessutom funnits en referensgrupp som under kunskapsrika samtal tillfört rapporten åtskilliga värdefulla synpunkter. Gruppen, som bestått av författaren och kulturdebattören Sven Nilsson, teaterkritikern Lars Ring samt dramatikern och regissören Barbro Smeds, har träffats tre gånger.
Innehållet Rapporten inleds med en tämligen utförlig redovisning av de fem stadsteatrarna - Göteborgs Stadsteater, Helsingborgs Stadsteater, Malmö Dramatiska Teater, Upsala Stadsteater och Stockholms Stadsteater - presenterade efter tillkomstår, samt av Dramaten. En fullständig bild av dessa teatrar är naturligtvis inte möjlig att ge på ett begränsat utrymme. Ändå har det känts angeläget att försöka teckna en viss historisk bakgrund till varje teater eftersom flera av teatrarnas - ibland seglivade - problem tycks kunna förklaras ur händelser och beslut i det förgångna. Konstnärliga och repertoarmässiga frågor berörs i stort sett endast i den mån de bidrar till beskrivningen av teatrarnas kulturpolitiska situation. Framför allt beskrivs teatrarnas inriktning, lokalförhållanden, finansiering, kostnadsfördelning, planering, marknadsföring, turnéverksamhet och arbete mot barn och ungdom. I diagramform presenteras här också uppgifter om varje teaters anslags- och publikutveckling, produktionsvolym, personalstorlek m.m. Efter varje redogörelse följer utdrag ur aktuella målbeskrivningar för respektive teater. Rapporten avslutas dels med några synpunkter gällande respektive teater, dels med ett antal sammanfattande synpunkter. I en särskild tabellbilaga redovisas ytterligare uppgifter om de studerade teatrarna. Förändringar i teatrarnas verksamhet efter den 30 september 2000 har inte annat än i undantagsfall kunnat beaktas av tidsskäl. JAN LEWIN
|
|