|
|
|
|
|
Bredband?
När? Var?
... och hur?
1.Vad är bredband? 
Egentligen ingen särskild teknik, utan en snabb uppkoppling till internet. Den statliga bredbandsutredningen talar om minst 36 gånger snabbare än ett modem. Den enda teknik som i dagsläget är så snabb är ett lokalt nätverk, som ansluts till internet med exempelvis optisk fiber. Det är samma lösning som många stora företag har och det är denna man oftast menar när man säger bredband. Men hastigheten är inte allt. Claus Clausen, teknisk chef på Telia nät, menar att bredband handlar om tre saker:
en online-förbindelse, du är alltid uppkopplad.
en fast månadskostnad oavsett hur mycket du surfar
hög hastighet åt båda håll2. Är det bredare kablar i bredband?
Nej, tvärtom. Den snabbaste tekniken idag, optisk fiber, är mycket tunnare än traditionella koppar- och koaxialkablar. Två fibertrådar tjocka som två hårstrån kan ge 15 000 Mbit per sekund – vilket be- tyder att det går ofattbara 268 000 gånger snabbare än ett modem. 3. Går det verkligen att surfa med bredbandsfart?
Nej, det är sällan hastigheterna på internet överstiger några hundra kilobit. Många webb-servrar är dessutom inställda för att bara låta varje besökare få tillgång till 56 Kbit/s – det vill säga vanlig modemfart. En bredbandsuppkoppling idag är en oerhört snabb garageuppfart – som ofta slutar i en krypande motorvägskö. 4. Vad ska jag ha bredband till?
Du surfar snabbare, betalar en fast kostnad och kan i många fall boka tvättstugor och beställa fastighetsservice via datorn. Men bredband skapar möjligheter för framtiden. 10 Mbit/s räcker till för att ladda hem videofilmer on-demand från kvarterets videobutik, tala i telefon, ta emot tv, konferera med video, lyssna på radio och musik och mycket mera. 5. Vem kan få bredband?
Först och främst tätorterna. Lösningen är dyr och det behövs många lägenheter på liten yta som delar på anslutningen till internet – och på kostnaderna. Men Telia, som har Sveriges största nät av optisk fiber, menar att det framför allt är storleken på huset som avgör – inte var någonstans i Sverige du bor. 6. När får jag bredband?
Det beror helt och hållet på var du bor (se nedan).7. Vad kostar det?
Det råder priskrig på olika former av bredbandsuppkopplingar. Priset idag är ungefär 200 kronor i fast månadsavgift och 2 000 kronor i installation.8. Finns det några nackdelar med bredband?
Nej, inte med själva bredbandsuppkopplingen. Däremot binder de flesta bostadsföretag upp sig till en operatör, vilket gör att hyresgästen själv inte välja. 9. Varför bredband?
Ett bredbandsnät som täcker hela Sverige skulle göra oss till ett av världens modernaste it-länder och ge oss fördelar gentemot omvärlden. Bredband är också viktigt för landsbygden och ger handikappade stora möjligheter.10. Kan jag beställa ett bredbands-abonnemang?
Ja, om din fastighetsvärd har anslutit huset du bor i till någon bredbandsoperatör. 11. Måste jag ha bredband?
Nej, självklart inte. Det finns flera tekniker som nästan kommer upp i bredbandshastighet. ADSL, kabeltv-modem, satellit är några. Det viktigaste är att du alltid är online och att du surfar till en fast månadskostnad. När kommer bredband till din bostad? Läget om du bor i tätort: Hyresrätt Aktuell teknik: Bredband ADSL Kabeltv ISDN Här är chanserna störst att få en bredbandsuppkoppling med ethernet och fiberoptik under de närmaste åren.
Du kan inte själv teckna något abonnemang om inte din fastighetsägare skrivit avtal med en operatör. Kontakta din värd.
Här är också chanserna störst till kabeltv eller ADSL.
Bostadsrätt Aktuell teknik: Bredband ADSL Kabeltv ISDN Bra möjligheter till bredband. Men ofta måste flera föreningar (minst 100-300
lägenheter) slå sig samman för att få en fast fiberanslutning. Du kan inte själv teckna något abonnemang. Kontakta din bostadsrättsförening.
Också goda möjligheter att få internet via kabeltv eller ADSL.
Villa Aktuell teknik: ADSL LMDS ISDN Kabel-tv via satellit
Individuella ADSL-abonnemang är det snabbaste alternativet för villor. Ett annat alternativ är att surfa på kabeltvnätet via parabolantennen. LMDS, en radiolänk med hög hastighet, kan bli ett alternativ i framtiden. ISDN är en äldre och långsammare teknik, men fungerar idag. Läget om du bor i glesbygd: Hyresrätt Aktuell teknik: ADSL ISDN Bredband Små chanser för bredbandsuppkoppling med ethernet och fiberoptik de närmaste åren. Telia hävdar att deras nät är så rikstäckande att det främst är storleken på huset som avgör. Kontakta din värd. Staten diskuterar åtgärder för att ge glesbygden bredband.
ADSL är förmodligen den mest aktuella tekniken här. Men ADSL går inte att
installera överallt.
Alternativet är ISDN, men inte
heller det fungerar överallt. Då återstår bara modem.
Bostadsrätt Aktuell teknik: ADSL ISDN Bredband Samma möjligheter till bredbandsuppkopplingar som hyresrätterna. Storleken
på fastigheten är
avgörande.
ADSL är förmod-
ligen den bästa lösningen. Där det inte går att installera är ISDN ett alternativ. Men inte heller ISDN fungerar överallt.
Internet via kabeltv byggs först och främst ut i tätorter.
Men de som har egen parabol kan surfa via den. Nackdelarna är hög minuttaxa och att du skickar
saker till nätet
med modem.Villa Aktuell teknik: ADSL ISDN Kabel-tv via satellit
Individuella ADSL-abonnemang är det snabbaste
alternativet för villor
i glesbygd.
Tekniken går att jämföra med en fast uppkoppling men är teoretiskt lite långsammare.
Där ADSL inte går att installera kan ett alternativ vara att
surfa på kabeltvnätet via parabolantennen.
ISDN fungerar i många fall men inte i alla. Telestationen måste klara ISDN.
|
