Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
Aftonbladetit
SÖNDAG 18 OKTOBER 1998
 

Om du trodde att du redan visste allt...

frågor & svar om internet


Hänger du med i Aftonbladets internetskola?
Då har du naturligtvis en massa frågor.
Hur går det till att på nolltid få kontakt med en hemsida långt borta? Vad betyder symbolen @? Går surfet via ledningar eller satellit? Och vem betalar egentligen internet?
Här har vi samlat ihop de 64 vanligaste - och svarar på dem.


1. Vad är internet?
- Ett stort nätverk av datorer över hela världen som är sammankoppade med varandra. Det fungerar ungefär som när tv sänder ut program från sändaren A till mottagaren B, men med skillnaden att man med datorns hjälp också kan skicka tillbaka information, från B till A. Egentligen är internet inte ett nätverk, utan ett nätverk av nätverk, där alla fritt kan utbyta information.

2. Hur började det?
- Internets förfader var ARPAnet, ett nätverk som militären i USA startade på 60-talet. Avsikten var att försvarsdepartementet och olika forskare skulle kunna samarbeta. ARPAnet började med att koppa ihop tre datorer i Kalifornien med en i Utah.
Fler universitet ville ansluta sig och ARPAnet delades i två delar, en militär och en ickemilitär del. Den icke-militära delen blev så småningom internet. Men för att internet skulle kunna bli användbart, som i dag, krävdes två saker.
l Datorerna måste tala samma språk, så att de kunde fungera tillsammans. l Det måste finnas länkar, som man kan navigera med. 1994 kom den första versionen av Netscape Navigator, som gjorde det möjligt för alla med en dator att använda internet.

3.Var det någon enstaka person som kom på allt det här?
- Nej, hundratals, kanske tusentals. Om man ska nämna någon speciellt blir det amerikanen Tim Berners-Lee, som utvecklade ett enkelt sätt att navigera på internet via klickbara länkar. Det vi i dag kallar World Wide Web, www.

4.Vad är www?
- Ett system för att göra internet enklare att använda. Kort sagt att markerade ord eller fraser leder vidare till en ett dokument eller en länk. Med ett fint ord: ett hypertextsystem.

5. Varför heter det internet?
- För att internet är en sammanslagning av flera nätverk. Ordet ”Inter” är latin för ”mellan”. Själva termen internet användes första gången 1982.

6. Hur kom internet till Sverige?
- Genom ett utbyte mellan olika forskare i mitten av 1980-talet.

7. Vem hade Sveriges första hemsida?
- Per Hedbor skapade en websida för Linköpings universitets dataförening Lysator i februari 1993.

8. Hur många hem-sidor finns det i Sverige?
- Ingen vet, eftersom många svenska hemsidor går över utländska länkar. Man kan bara gissa på hundratusentals.

9. ...och i hela världen?
- Ingen vet det heller. Hundratals miljoner, minst. I våras uppskattades antalet websidor till 350 miljoner. Man beräknar att antalet fördubblas varje halvår.

10. Vilket är det mest uppkopplade landet i världen?
- Per invånare i landet: vår granne Finland, där 32 pro cent av invånarna har tillgång till internet. Island och Sverige följer därefter med 29 procent.
I antal räknat är USA mest uppkopplat.

11.Vilken är den mest besökta hemsidan i världen?
- Yahoo. com, om man räknat in sökmotorerna. Annars Microsoft.

12... och i Sverige?
- Yahoo.se. Om man räknar bort sökmotorerna: Aftonbladet.

13. Hur är det möjligt att få in en författares hela produktion, till exempel Shakespeares samlade verk, på en hemsida?
- Text tar inte så mycket plats. Du kan faktiskt överföra 32 A4-sidor per sekund. Problemet med stora verk är att överföra dem från bok till elektronisk text.

14. Hur gör man det?
- Man scannrar den. Det vill säga: man kör en elektronisk läsare över sidorna. Projekt Runeberg i Linköping gör det just nu med svensk litteratur.

15. Går surfet genom sladdar eller i rymden?
- Båda delarna. Och genom optiska kablar och modem och en massa annat. Det går samma väg som telefonsamtal. Det är ett sammelsurium av låg och hög teknik, från urgamla järnkablar till lågtflygande satelliter. Du har ingen aning om hur det sker.

16. Hur kan det gå så fort?
- Elektriska impulser går med ljusets hastighet. Det är som att tända en lampa. Det går bokstavligen blixtsnabbt.
Tänk dig att du ska gå in på en hemsida långt borta, i Japan. Detta är vad som händer: Du skickar en fråga till Japan. Datorn där svarar: ”Jag är här, vad vill du ha?”. Du svarar ”Din websida.” Datorn där svarar: ”Här är den.”. Och allt detta går på ingen tid alls.

17. Hur kommer texten in i datorn?
- Genom att alla datorer talar samma språk kan de också kommunicera med varandra. Det är webläsaren i din dator som omvandlar den elektriska signalen till bokstäver och ibland siffror.

18. Hur är det möjligt att få in bilder och ljud?
- På samma sätt. Bilden är digitaliserad; består av små punkter. På vägen är den en elektrisk signal. Din dator konverterar bilden till samma språk som talas av den dator som den kom ifrån. Att bilden skickas digitalt, steg för steg, kan du se på att den inte kommer fram på en gång, utan litet i taget, linje för linje.

20. Varför behöver man modem?
- Modemet omvandlar datorns digitala signaler (ettor och nollor) till en analog signal, som krävs av dagens telefonledningar.
När alla teleledningar är digitala kommer det inte längre att krävas några modem. Men det lär dröja.

21. Vem hittade på ordet ”surfa”?
- Ordet användes första gången 1992, i en rubrik till en artikel av Jean Armour Polly i Wilson Library Bulletin: ”Surfing the Internet: an introduction”.

22. Kan alla datorer användas för internet?
- Ja, med ett modem. För att skicka e-post, som egentligen bara är ett enkelt ordbehandlingsprogram, krävs föga mer än en enkel dator från 80-talet - och litet tekniskt kunnande.
Men ska du kunna använda internet fullt ut måste du ha en dator från de senaste åren. Det står på internet-paketen vad som behövs.

23. Törs man lämna ut sitt kreditkortsnummer när man handlar på internet?
- Använd ditt omdöme. Lämna bara ut numret till den du litar på. Stora operatörer, som amazon.com. (böcker), har få klagomål. Däremot ska man vara försiktig om man köper datadelar via någon firma långt borta, exempelvis i Taiwan.
De bra sajterna har ett litet hänglås längst ner, som kodar ditt kreditkortsnummer.
I Sverige är det inte tillåtet att betala med kreditkort över nätet.

24. Vad krävs för att göra en hemsida?
- Det är likadant där. Kan du använda dataspråket html så går det utmärkt att göra en text-hemsida på en dator från 1985.
För att göra det snyggt, med bilder och färger, måste du ha en dator med ett bildprogram, som en pentium-PC eller en power-mac.

25. Var lär man sig att göra en snygg hemsida?
- Köper du en ny dator följer det med ett program som hjälper dig. Annars kan du gå en kurs, läsa datatidningar eller låna en bok. Eller kolla efter hjälp på nätet.

26. Vad kostar det att surfa?
- 6,40 i timmen, kvällstid. Kommer på teleräkningen. Dessutom tillkommer en månadsavgift för abonnemanget, 150 kronor. Årsabonnemang gör allt billigare.

27. Är allt på internet gratis?
- Det mesta, inte allt. Vissa tar betalt. Tidningar, arkiv och porr-leverantörer. Det vill säga alla som har anledning att sälja en tjänst.

28. Hur betalar man?
- Det är olika. Postförskott. Faktura. Med kreditkort. Genom att deponera pengar hos en operatör. Eller genom att ordna en direktkoppling mellan din bank och den som säljer tjänsten. Det finns dessutom långt framskridna planer på ett banksystem för internet, SET, Säkra Elektroniska Transaktioner.

29. Vem betalar för internet?
- Vi. Både som privatpersoner och genom staten. Vi köper dels datorer och program, men betalar också telefonräkningen och köper massor av olika varor över internet.
En del företag betalar sina egna hemsidor, eftersom det är bra reklam för dem. Till sist står staten till tjänst med telefonledningar och en massa annat.

30. Kan man få gratis surfning och e-postadresser?
- Ja, på två sätt. Genom att tjänsten finansieras genom reklam, som www.bib.net.
Eller genom att det finns en specialavtal med teleoperatörer i andra länder, som www.utfas.se och www.2.sbbs.se.
Problemet är att nästan alla som löser ett internet-abonnemang tvingas binda sig på en viss tid, till exempel ett år. När det abonnemanget går ut är det fritt fram att prova.
Men det är inget för nybörjare. Och man bör ha en PC.

31. Är allt på internet sant?
- Nej, lika litet som att allt i Svensk Damtidning är sant. Man ska använda sitt omdöme när man kollar på internet. Ofta finns det ingen ansvarig som granskar vad som står där.

32. Finns det saker som är förbjudna att lägga ut på nätet?
- Ja, allting som omfattas av de vanliga lagarna. Du får till exempel inte lägga ut personuppgifter om någon, sprida barnporr, förtala någon eller hetsa mot en folkgrupp.
I dagarna kommer en ny lag som bland annat gäller publicering av personnamn på internet (se sidorna 2-3).
Ingen vet ännu riktigt hur den ska tolkas. Är du osäker om du får använda ett namn eller en bild: fråga först!

33. Kan man stämma någon för det som står där?
- Ja, det har hänt. Häromåret la en man ut namn, adress, personnummer och brott för dömda våldtäktsmän. Personen blev stämd - och dömd.

34... och vem stämmer man?
- Den som gjort hemsidan. Däremot inte operatören. De har i regel hygglig koll på vad som pågår på deras sidor. Klagar man stänger de sidan.
Det är kanske också nyttigt att veta att de flesta hemsidor går att spåra, till ett telefonnummer och därigenom en person.

35. Kan andra läsa vad jag skriver i e-posten?
- Ja, om han eller hon anstränger sig. Exakt hur det går till ska vi kanske inte gå in på. Men det är in- te ens svårt. Betrakta därför e-post som ett vykort, tillgängligt för alla som ger sig sjutton på att se det.

36. Hur fungerar en sökmotor?
- Söktjänster kan delas upp i två grupper.
l Katalogiserad söktjänst. Innehåller färre sidor än en indexerad tjänst, men någon har snyggt och prydligt sorterat sidorna i kategorier åt dig. Exempel: Yahoo. http://yahoo.se.
l Indexerad söktjänst. Innehåller massor av webbsidor, huller om buller. Men det går att leta igenom dem alla. Du kan få många svar - och bland de tio första finns kanske inte det du letar efter. Exempel: Altavista. http://www.altavista.com.

37. Gäller ett avtal över internet?
- Ja, på samma sätt som ett muntligt avtal gäller, så länge du kan bevisa att det ingåtts.
Om du handlar något på en sajt och gett en orderbekräftelse har du genomfört ett köp.
Om du kommer överens med en snickare om en reparation till ett visst pris har du ingått ett avtal.
Men tänker du klaga och få rätt måste du spara texten där snickaren bekräftar att han går med på ditt förslag.

38. Är myndigheters mail offentliga handlingar?
- Ja. Du kan gå upp till regeringen och begära att få se Göran Perssons mail om du har lust.

39. Varför har någon gjort sig besväret att driva en sökmotor? - Ofta för att tjäna pengar på annonser. Ju fler besökare, desto högre pris kan personen ta för annonserna.
Sedan finns det också företag som startar en söktjänst enbart för att göra reklam för sina egna produkter, till exempel datorer.

40. Går det att bli rik på internet?
- Ja. Bill Gates, Microsoft, är ett bra exempel. Även de som startade Yahoo eller Netscape är nu förmögna.
Och ytterligare fler kommer att bli det i framtiden, när ännu fler skaffat sig datorer.

41. Vad kostar en annons på internet?
- Från ingenting till nästan hur mycket som helst. En del tar betalt per exponering, 1 krona per gång.
Tänk dig att tio miljoner är inne på hemsidan en månad. Då kan du förstå hur mycket det blir.

42. Vem hittade på symbolen @ och vad betyder den?
- Den betyder at, engelska för hos/vid. Vi är inte helt säkra, men tror att det var en symbol som redan fanns på tangentbordet, men inte hade någon användning annat än för matematiker.
@-funktionen är att dela av adressen, mellan namn och domän (operatör och land).

43... och den bästa sökmotorn?
- Det handlar mycket om tycke och smak och vad man vill få ut. Men våra favoriter är altavista.com och hotbot.com.

44. Kan man ha en hemlig e-mail-adress?
- Nej. Det enda du kan göra är att aldrig uppge den, förutom till nära vänner som du vet inte röjer den.
Så fort den är ute, om så bara i ett chat, så är den ute. Och en del e-postadresser går att lista ut.

45. Finns det internet- och e-postkataloger precis som telefonkataloger?
- Ja, fast bara på nätet. Telia har en bra: http://epostkatalog.te lia.com. En bra i USA är Four11: http://www.four 11.com.
Den innehåller miljoner adresser över hela världen, inklusive hundratusentals svenska.
I Sverige pågår ett intressant projekt i Sunets regi, som ska resultera i en tjänst där man kan söka efter e-postadesser i hela Sverige. Just nu testas den.

46. Får man ha vilken e-postadress som helst, som Hitler?
- Det är upp till operatören. Telia tillåter inte sådant.

47. Hur vet telefonledningen vem som ska ha e-posten?
- Det står i själva brevet, överfört i analog form, för Telias skull. Ta en e-mailadess, som arne.norlin@aftonbladet.se. I korthet letar man bakifrån. se visar att personen finns i Sverige. aftonbladet att han finns på Aftonbladet. Och före at-tecknet @ står namnet.

48. Hur vet tele-operatörerna att två personer med samma namn inte har samma e-postadress?
- Det finns ett kontrollsystem. Den första Eva Nilsson som ansöker om en adress får detta namn. Andra Eva Nilsson måste lägga till en initial eller välja något annat, som enilsson eller evan.

49. Vem bestämmer över internet?
- Ingen. Eller alla. Det finns ingen global övervakare med pekpinne som avgör vad som får göras eller inte får göras. Däremot finns det samarbetsorganisationer, som W3c i USA.

50. Var finns mailet innan jag startat min dator?
- På e-postservern.

51. Kan man ta bort ett mail som man skickat till någon?
- Nej, har det gått iväg till servern så går det inte att ta tillbaka.

52. Hur stor del av nättrafiken är e-post?
- Fyra femtedelar.

53. Varför finns en del hemsidor ibland och ibland inte?
- För att det blivit något brott i förbindelsen.
Den som äger hemsidan kanske just har lagt ner den för att uppdatera den. Någon dator på vägen har stannat. Det kan också vara fel på teleledningen.

54. Vad är chat?
- Ungefär som ”heta linjen” på nätet, fast i textform.

55. Vad finns inte på nätet?
- Massor. På internet finns enbart sådant som företag, myndigheter och privatpersoner har ansett vara värt att lägga upp. Det innebär bland annat en stor dominans av populärkultur och sån't som har med datorer och internet att göra.
Däremot kan det vara svårt att hitta bra och heltäckande information om exempelvis historia.
Men tack och lov blir det mer och mer annat än datorer och tv-serier, ju längre internet finns.

56. I vilka länder finns inte internet?
- Diktaturer och mycket fattiga länder. Nya Guinea är i princip internetfritt.
I länder som Nordkorea, Kina, Indonesien och Vietnam har staten kontroll över internet, eftersom staten är de enda operatörerna.

57. Hur gör de för att stoppa internet?
- Genom att sätta in filter. Som till exempel inte tillåter ordet ”sex” eller ”porn”. Eller Kenneth Starrs rapport om Bill Clinton.
Men det finns vägar att kringgå filtret. Man kan skaffa sig en mobiltelefon. Eller ringa till landet intill.
Eller skaffa sig en egen satellitsändare, för en kvarts miljon.

58. Varför skriver alla på engelska?
- Engelska är dataspråket framför alla andra. USA var först. Engelskan dominerar förstås, men allt fler hemsidor kommer på andra språk.

59. Kan man läsa en hemsida på ett främmande språk med annorlunda bokstäver, som arabiska eller ryska, på en svensk dator?
- Först måste man skaffa sig en manick som konverterar typsnittet till det arabiska eller det ryska alfabetet. Sedan gäller det också att förstå vad som står.
För några av de stora språken, som engelska, tyska, spanska, italienska och portugisiska, finns däremot automatiska översättningstjänster.

60. Vilka nya ord har vi fått genom internet?
- Papperstidning, cyberspace, sajt, chatta, surfa, e-post och många många fler. Kolla gärna i Svenska Akademiens nya ordlista.

61 Vad betyder ”se” och ”com”?
- se, kallat toppdomän, är en internationell beteckning för Sverige som avslutar alla domännamn. Du kan hitta exakt samma se på flygplan. Alla länder har en beteckning på två bokstäver.
Här är en sajt med alla toppdomäner och en massa annat: http://aldea.com/bluepages/domain.html.
com betyder commercial och säger att det är ett företag. Liknande trestaviga beteckningar är gov (regering), edu (utbildning) och mil (militärt).

62 Varför skriver man http:// först?
- Datorn vill ha det så. http:// säger till webbläsaren att den ska använda ett visst språk. Egentligen betyder http://samma sak som www, fast på dataspråk. Nu behövs det inte alltid. Nya datorer klarar att läsa internetadressen ändå.

63 Kommer det en tid när alla har internet?
- Nej, inte i en värld där långt ifrån alla har en egen telefon. Det finns ett talesätt som säger att ”hälften av jordens befolkning har aldrig hört en telefon ringa”.
För överskådlig tid framåt blir datorer och internet bara något för oss i västerlandet. Men internet och datorer kan också dyka upp där du minst anar det. Din bil har en dator, liksom din klocka. Värmen och temperaturen i ditt hyreshus kanske sköts genom e-mail.

64 Till sist: är det någon nytta med alltihop?
- Det beror på vem som använder det - och hur.
En stor fördel med nätet är att man kan använda det till allt möjligt, både nyttigt och onyttigt.
Man kan få kontakt med folk, hitta företag, produkter och tjänster, undersöka och forska, investera, skicka brev till den man gillar, organisera evenemang och presentera sin information, vare sig man är socialdemokrat, håller på en idrottsklubb eller leder ett statligt verk.
Men nog har det blivit lättare att få tag på information...
Sammanställning: Arne Norlin

Tack till: Nicklas Mattsson och Björn E Olsberg, tidningen Internetworld.