|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
- nya farsoten
Farliga virus i all ära. Men i stort sett alla varningar för virus som dimper ner i din e-postlåda är bara bluff. Släng, och gå vidare i livet. Falska virusvarningar, eller hoaxes (luft, bluff på engelska), är helt ofarliga i sig själva men gör stor skada när de skrämmer upp folk i onödan. De sprids blixtsnabbt när folk tar dem på allvar och mejlar dem vidare till alla i adressboken. Men som Winston Churchill sade: We have nothing to fear but fear itself. De verkligt stora kostnaderna för virus är förknippade med rädslan för dem. Vi lär dig hur du slipper falska virusvarningar. Och onödig rädsla. Vad är en falsk virusvarning? Falska virusvarningar, hoaxes, är mejl som varnar för farliga virus som inte finns. De skapas inte av några slutna hackergrupper utan av vanliga användare som tycker det är roligt att se hur deras meddelande skickas runt som ett elektroniskt klotter. De driver med godtrogna människor som tar varningen på allvar och hjälper till att sprida bluffvarningarna i tron att de skyddar sina vänner. Snacka om björntjänst. Hur känner jag igen en falsk virusvarning? De två mest typiska varningssignalerna är: 1. En uppmaning att skicka varningsmejlet vidare till alla du känner. Det är det allra säkraste tecknet på att varningen är falsk. 2. Många versaler och massor av utropstecken som med stor dramatik varnar för alla hemska saker som kan hända om du inte tar varningen på allvar. ...men också: 3. Ett mycket krångligt och teknikspäckat språk som försöker ge sken av att varningen är på riktigt. En falsk virusvarning varnade för att datorns processor kunde skadas i en nth-complexity infinite binary loop. Men det finns inga sådana. 4. Hänvisningar till tunga källor som Microsoft och IBM, men ingen uppgift om kontaktperson eller avdelning dit man kan vända sig för mer information. Falska varningar som påstår att de kommer från The Federal Communication Commission (FCC) är också vanliga, men FCC säger själva att de aldrig skickar ut virusvarningar. Det är inte deras jobb. 5. Inget antivirusföretag sägs kunna hantera det nya, farliga viruset, trots att antivirusföretagen brukar vara snabba på att lägga ut skydd mot nya virus på sina sajter. 6. Kolla vem varningen kommer ifrån. Är det en förstahandskälla eller skickat i tredje, fjärde eller femtielfte hand? Kontakta avsändaren och fråga om han eller hon verkligen känner till viruset eller bara sysslar med ryktesspridning. Hur ser riktiga virusvarningar ut? Riktiga virusvarningar skickas inte ut som kedjebrev på det här sättet. När ett nytt, riktigt virus dyker upp skickar antivirusföretagen ut riktiga varningar via mejl med en beskrivning av viruset, vad du ska göra, samt uppgift om kontaktperson och var du hittar mer information. Därför är det viktigt att du har ett uppdaterat antivirusprogram. Strunta i ryktesspridning, ta reda på fakta. Antivirusföretagen informerar om nya, riktiga virus på sina sajter. Vad ska jag göra när jag får en virusvarning? Släng den omedelbart. Vissa företag har en policy som säger att de anställda aldrig någonsin ska skicka varningar vidare. Det är inte deras jobb, utan en uppgift för företagets IT-avdelning. Om du trots allt misstänker att det rör sig om ett riktigt virus ska du kolla upp det först på någon av alla listor över virusvarningar som finns, innan du gör någonting annat. Det är lätt gjort och besparar både dig och dina vänner onödig vånda: hoaxciac.llnl.gov/ciacCIACHoaxes.html Några vanliga, envisa bluffvirus som cirkulerat länge Wobbler/California Virus, Win a Holiday och Good Times. Den populära vykortssajten Blue Mountain har tröttnat på alla falska varningar som hävdar att deras vykort bär på virus: LÄS MER: Aftonbladet/it 2000-11-13 | Test: Höstens hetaste mobiler | Hitta telefonen som passar just dig | Han jagar nätets skurkar | Beenz - nätets hårdvaluta | It-akuten | Krönikan | Så surfar en popstjärna | Spel | IT-toppen | Nya, läckra prylar | Läsarnas egna sajter | Nätguiden epost: it@aftonbladet.se fax: 08-56252837 växeln: 08-725 20 00 |
|