Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
Aftonbladetit
 
 

Foto: ROBERT JOHANSSON
Visst finns säker nätshopping
Tänk på detta när du handlar
Det mesta som gäller i en analog affär gäller även i den digitala.
Men som konsument är det bra att tänka på ett par speciella saker när du handlar på nätet.

Kolla avgifterna
Är frakt och eventuella postförskottsavgifter inräknade i priset?
Extra skatt?
Om du handlat från utlandet – tillkommer moms och tull? Från länder utanför EU ska varorna förtullas och svensk moms betalas. Även för varor från EU-länder kan man tvingas betala svensk moms.
Var kritisk
Verkar erbjudande för bra för att vara sant? Då kanske du inte ska beställa från just den sajten.
Var är prylarna?
Ta reda på hur lång leveranstiden är. Och vem står för returfrakten i fall du fått fel grejer?
Är företaget svenskt?
Då gäller konsumentköplagen som ingen företagare kan förhandla bort. Vilket till exempel betyder att du alltid har rätt att byta en felaktig vara.
Mer information hittar du på Konsumentverkets sajt:
www.
konsumentverket.
se



Vi kollar riskerna med att handla över nätet – men ger dig också 9 tips som gör att du kan känna dig på den säkra sidan.

susanne.wixe@aftonbladet.se

9 metoder – så minimerar du riskerna
Lämna ut ditt kortnummer på nätet med samma omtanke som när du lämnar i från dig ditt kort i en vanlig butik. Det är faktiskt inte farligare att lämna ut kontonumret på nätet än det är att lämna det till en expedit i en affär när du handlar som vanligt.

Kolla alltid att säljföretaget har ett säkert betalningssystem. I din webbläsares vänstra hörn finns ett hänglås. Är det stängt är sajten säker och ditt kortnummer skickas krypterat över internet. Ofta står det även ”https://” i adressfältet. Notera bokstaven ”s” (secure), det är den du är intresserad av.

Att lämna ut sitt kortnummer på en porrsajt är ofta ett säkert sätt att bli lurad på.

Handla bara med företag du känner igen och kolla att du verkligen är på den sajt du tror. Skriv upp adress och telefonnummer till företaget, kolla även vad som gäller för fraktavgifter, returer med mera, så slipper du obehagliga överraskningar.

Skriv ut sidan som bekräftar att du gjort ett köp och spara den tillsammans med annan mejlkorrespondens med företaget.

Om du upptäcker att någon lurat skjortan av dig – använt ditt kort utan din vetskap; ta kontakt med din bank och spärra genast kortet. Kom ihåg att om du inte behandlat kortet oerhört slarvigt, så riskerar du aldrig att behöva betala något du själv inte köpt.

Uppge aldrig ditt kortnummer i något annat syfte än att betala, inte ens om de ber aldrig så snällt – eller uppfordrande.

Använd inte kredit- eller kontokort där pengarna dras direkt från ett konto. Skaffa i stället ett konto där du alltid betalar mot faktura. Många erbjuder i dag kort utan årsavgift. Då kan du alltid kontrollera dina inköp innan du betalar dem och riskerar aldrig att upptäcka att någon tömt ditt lönekonto.

Håll ordning på dina kontokortslipar och kvitton när du handlat i en vanlig affär. På dem står ditt kortnummer och får någon obekant person tag på det, räcker det för att någon ska kunna handla på internet med ditt kortnummer.

3 faror – här är de svaga punkterna
Kan någon fånga upp ett kontokortsnummer på nätet ?
Internetexperten Patrik Fältström, Tele2, berättar om riskerna.

– Allt okrypterat som skickas över internet kan avlyssnas, säger Patrik Fältström. Men det är inte så enkelt.
”Informationspaketen” passerar i princip bara det lokala nätet man sitter på, sedan operatörens nät (och där bara routrar speciell personal har tillgång till) och slutligen nät med datorer där exempelvis webbsajten finns.
De svaga punkterna är:
Det nät du sitter på (en modemsladd du sitter ensam på är alltså säker).
Operatörernas nät (men den personalen har speciella sekretessavtal).
Mottagarens nät (men litar du inte på affären ska du kanske inte handla där...)
– Använder man SSL* så kan man inte ens avlyssna trafiken. Men jag påstår att även vanlig kommunikation är ganska säker, säger Patrik Fältström.
Riskerna kan istället finnas hos nätaffären, det vill säga där du uppger ditt kortnummer.
Patrik Fältström målar upp några möjliga scenarion:
Du pratar inte med den sajt du tror (man klickade på en länk som leder till fel sajt) . Sajten ger antingen ett felmeddelande när du matar in kortnumret, det vill säga när de har fått den information som de ville ha, eller också gör de den riktiga transaktionen i ett mellanled som du inte märker finns.
Någon annan (cracker) har tagit sig in och modifierat koden hos antingen sajten man går till, eller någon annan dator på samma nät, så han kan avlyssna trafiken (se ovan).
Mottagaren av kortnumret använder informationen för en annan transaktion än den du beställt.
Detta har ingenting att göra med internet, utan är samma sak som att handla med kreditkort på oseriösa ställen i världen. Det är lättare att komma till dessa via internet förstås.
* SSL betyder ”secure sockets layer” och är en kryptering inbyggd i de flesta webbläsare.

LÄS MER:
Är du också en nätfegis?
Så betalar du dina varor på nätet
Betalningen ett hinder för online-handel

epost: it@aftonbladet.se
fax: 08-56252837
växeln: 08-725 20 00