Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
Aftonbladetit
 
 

Så betalar du dina varor på nätet

Och snart kommer nya lösningar
Betalningssätten ökar i takt med butikerna.
Långt fram i startfältet ligger betalning med mobiltelefonen.
Kinnevik, som bland annat äger Comviq och Tele2, har ett system som heter Gismo.
Där bekräftar man sitt köp med en engångskod som skickas till mobiltelefonen i form av ett sms-meddelande. Kräver förhandsregistrering.
Nokia, Visa och Nordbanken har ett projekt för att säkra betalningar via mobilen. Olika försök att betala via wap pågår.
Telia har ett system där inköp debiteras på telefonräkningen. Du måste ladda hem en plug-in (insticksprogram) till din webbläsarePå frammarsch är även virtuella konton på nätet som är kopplade till ditt bankkonto eller där du faktureras i efterhand.
Igiro är ett sådant sätt som ännu knappt finns. Det gör däremot OneCredit, där man får alla sina nätinköp från olika butiker samlade på en faktura. Både sätten kräver registrering.
Smarta kort, ett id-kort med inbyggt chips, skulle göra det mycket lättare att betala på nätet, men finns ännu inte i praktiken. Kräver dator med kortläsare och torde vara morgondagens stora hit på internet.
Digital valuta för småinköp, microbetalningar, kommer säkert så småningom.
Det enda som kommit i närheten är webbpengarna beenz. De tjänar man vid besök på en viss sajt, eller genom att svara på frågor. De beenz man lyckas samla på sig kan man sedan handla upp på anslutna sajter.
Beenz lanserades för ett par veckor sedan i Sverige.

Tvekan inför betalningssäkerheten får såväl svenskar som norrmän att låta bli att handla över nätet.

susanne.wixe@aftonbladet.se

Svensk Handel presenterade nyligen en internetundersökning de gjort tillsammans med sin norska motsvarighet. Trots att 64 procent av svenskarna i dag har tillgång till internet, så hade bara 24 procent någon gång näthandlat.
  21 procent av svenskarna och 23 procent av norrmännen uppgav att säkrare betalningssätt skulle få dem att handla mer, och 17 respektive 20 procent att den dåliga säkerheten fått dem att avstå.
  – Jag tror det är kravet på ett förändrat beteende och att det är så nytt som gör att många känner sig osäkra, säger Sofia Leufstedt, ekonom på Svensk handel.
  – Men det var ju samma sak när bankomaterna och Visakorten kom...
  Undersökningen bygger på 4 016 intervjuer gjorda i Sverige och Norge i början av mars.

Vanliga betalningssätt på nätet
Faktura
Vad? Du betalar i efterskott på valfritt sätt.
Kostar: Eventuellt faktureringsavgift.
Krav: Inget speciellt.
Fördelar: Enkelt och säkert.
Nackdelar: Endast svenska butiker.
Risk: Ingen. Du vet exakt vad du betalar för.

Postförskott
Vad? Varan hämtas och betalas på posten.
Kostar: Minst 29 kronor extra.
Krav: Inget speciellt.
Fördelar: Enkelt och säkert. Du vet att varan verkligen finns.
Nackdelar: Kostar extra. Endast svenska butiker.
Risk: Mycket liten. Det som möjligen kan hända är att det ligger fel vara i paketet.

Konto/Kreditkort
Vad? Pengarna debiteras eller dras direkt från ditt konto.
Kostar: Inget extra.
Krav: Konto- eller kreditkort.
Fördelar: Smidigt. Går att handla med i hela världen.
Nackdelar: Kräver att du har ett kort.
Risk: Liten risk så länge du handlar med etablerade affärer.

SET
Vad? Visakort kopplat till din bank.
Kostar: Inget extra.
Krav: Visakort samt speciell programvara.
Fördelar: Mycket säkert.
Nackdelar: Få butiker har det. Måste användas från samma dator.
Risk: Ingen.

Direktbetalning
Vad? Butiken kopplar dig direkt till din internetbank när du ska betala.
Kostar: Inget extra.
Krav: Internetbank.
Fördelar: Säkert och smidigt.
Nackdelar: Måste ha internetbank.
Risk: Ingen.

Medlemsbetalning /Shoppingtorg mm
Vad? Du ansluter dig i förväg och registrerar t ex ett kontokortsnummer som betalningarna dras från.
Kostar: Inget extra.
Krav: Kräver förregistrering/medlemsskap.
Fördelar: Säkert.
Nackdelar: Begränsat till vissa affärer.
Risk: Ingen.

LÄS MER:
Är du också en nätfegis?
Betalningen ett hinder för online-handel
Visst finns säker nätshopping


epost: it@aftonbladet.se
fax: 08-56252837
växeln: 08-725 20 00