Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
Aftonbladetit
 
 

Foto: MIKAEL GUSTAVSEN
Är du också en nätfegis?
Alla vill att vi ska shoppa på nätet.
Men många av oss tvekar, det verkar krångligt – inte minst när man ska betala.
Aftonbladet IT hjälper dig att få bättre koll.


[email protected]

Postförskott eller faktura är fortfarande de vanligaste sätten vi svenskar använder när vi ska betala för något vi har handlat på nätet.
  Ett relativt nytillskott är så kallade direktbetalningar, en möjlighet öppen för den som har internetbank.
  Att använda kontokort är fortfarande inte speciellt vanligt i svenska nätbutiker, även om möjligheten finns. Och hamnar man på en utländsk sajt är det oftast enda valet om man vill shoppa loss.
  Men många är fortfarande väldigt rädda för att använda kort på nätet.
  Enligt myten sitter det nämligen små hackare på nätet och fångar upp kontokortsnummer när någon betalar med kort.
  Sanningen är att risken är större att någon stjäl ditt kortnummer när du handlat middagsmat och lämnar kvar kvittot i kassan.
  – För konsumenten är det praktiskt att använda kontokort och det fungerar i de flesta fallen, säger Vilhelm Nordenanckar på Konsumentverket.

Drabbar inte dig
– Och har någon obehörig kommit över numret så drabbar det inte konsumenten, det är banken som har ansvaret för att kontrollera att de betalar ut pengarna till rätt person.
  Som konsument hålls du alltid skadeslös så länge du inte har handskats otroligt vårdslöst med ditt kontokortsnummer. Precis samma regler gäller i den digitala världen som i den analoga.
  Däremot tycker chefen för Konsumenternas bankbyrå, Göran Jönsson, att man ska välja sina inköpsställen på nätet med viss omsorg om man tänker betala med sitt kort.
  – Men handlar du en bok hos välkända handlare som till exempel Amazon, är det säkert inte större risk än att gå in i en vanlig bokhandel och där drabbas av en ohederlig expedit.
  Det stora bekymret för bankerna och nätbutikerna är nämligen inte att du och jag handlar med våra kort, utan när någon annan gör det. För kortnummer stjäls – från kvarglömda kvitton i affären, ett kort inlämnat i en bar, en slängd slip i en papperskorg – och används sedan av tjuven på internet.

Bedrägerierna ökar
Antalet bedrägerier på nätet med stulna kortnummer ökar i rasande takt. Enligt Visa Swedens vd Margareta Larsheden är ökningen 50 procent bara på något år.
  – Och kurvan pekar i princip rakt upp, det finns inga tecken på att den avtar, säger hon.
  – Vi är inte för några förbud, men när systemet drabbas av så mycket bedrägerier så håller det absolut inte i längden.
  SET (säkra elektroniska transaktioner) som bland annat bankerna och flera av kortföretagen försökt införa men inte lyckats med, menar Margareta Larsheden är det enda säkra betalningssättet som finns.
  Men hon håller med om att SET är kundovänligt och måste utvecklas för att bli användbart.
  – Men marknaden kommer att lösa det här på något sätt, eftersom alla tappar förtroende för ett system där såväl kund som bank och butik drabbas av bedrägerierna.

Internationellt system
Ett internationellt, säkert gångbart betalningssystem som accepteras av alla vore naturligtvis den optimala lösningen, men hur det ska se ut har ännu ingen lyckats lösa.
  Däremot är det möjligen en förutsättning för att e-handeln – som alla tycker att vi ska ägna oss åt – ska ta fart på riktigt.
  Enligt en norsk-svensk undersökning som Svensk handel presenterade nyligen, uppgavs den dåliga säkerheten och framför allt osäkra betalningssätt vara de vanligaste orsakerna till att vi inte handlar på internet.

Liten del av handeln sker på internet
Trots att vi svenskar allt oftare surfar in på shoppingsajter så handlar vi fortfarande inte speciellt mycket.
Bara 1,2 procent av detaljhandelns omsättning kommer från nätet, enligt HUI:s senaste mätning.
Varje månad ökar besöken i nätbutikerna. Från januari 1999 till januari 2000 så surfade 400 000 fler svenskar in på en shoppingsajt, enligt MMXI Nordic.
Vi handlar fortfarande inte speciellt mycket, men enligt Joakim Pettersson på HUI, Handelns utredningsinstitut, kanske det inte är det viktigaste.
– Det man framför allt gör framför datorn är marknadsöversikter, man tar reda på vad man ska köpa och vart. Speciellt sådant som byggvaror och vitvaror.
– Sedan åker man och handlar på vanligt sätt.
Framför allt menar Joakim Pettersson att det är priserna på nätet som gör att e-handeln inte expanderar så fort som man tänkt sig.
Enligt den prisundersökning han gjorde i slutet av förra året blev det, när man räknade in fraktkostnader, generellt sett dyrare att handla på nätet än i en vanlig affär.

LÄS MER:
Så betalar du dina varor på nätet
Betalningen ett hinder för online-handel
Visst finns säker nätshopping


epost: [email protected]
fax: 08-56252837
växeln: 08-725 20 00