Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetHälsa
LÖRDAG 4 DECEMBER 1999
  

Kortet som gör dig lugnare i jul

stresskort Med ett stresstestkort märker du snabbt när julstöket börjar gå dig på nerverna.
Foto: BÖRJE THURESSON

10 avstressande tips
Här är tio allmänna råd mot skadlig stress inför det nya årtusendet:

1.
Analysera din tillvaro och försök få mer kontroll över ditt liv och ditt arbete.

2.
Lär dig få perspektiv på problem så att du inte fastnar i dem.

3.
Koncentrera dig på det som går att förändra. Annars slösar du bara energi.

4.
Gör upp en plan med delmål och mål och försök följa den.

5.
Lev i balans med god sömn. Då investerar du i hälsa.

6.
Vila då du är trött så att kroppen kan återhämta sig.

7.
Ta regelbundet en kvällspromenad och en långpromenad då och då.

8.
Umgås med familj, släkt och vänner och var rädd om dem.

9.
Våga be om hjälp och berätta när det känns tungt.

10.
Samla glädjeämnen i vardagen. Behåll ditt sinne för humor och se till att ha roligt.

Källa: Sven Setterlind, docent i hälsopedagogik.

Lider du av stress inför julen och det nya årtusendet?
  Nu kan du själv mäta din stress – med ett behändigt stresstestkort.
– Det är ingen vetenskaplig metod. Men det kan väcka intresse så att man blir mer medveten om när man är stressad, säger Sven Setterlind på Stress management center i Karlstad som säljer kortet i Sverige. Där arbetar man med utbildning och forskning kring stress, hälsa och arbetsmiljö.
  Han är docent i hälsopedagogik och har skrivit handledningen till kortet som utvecklats i USA. Det används på kurser där man lär sig hantera stress.

Mäter värmen i huden
  
Man trycker med tummen på kortet i tio sekunder. Kortet registrerar då hudtemperaturen. Är man spänd eller stressad så dras de fina blodkärlen, kapillärerna, i fingertopparna samman. Huden blir då kallare, man svettas. Färgen på kortet blir då röd eller svart.
  Är man lugn eller avslappnad utvidgas blodkärlen, huden blir varmare och får normal temperatur. Färgen slår då om till grönt eller blått.

Ger omedelbar reaktion
  
Stresskortet är ett exempel på så kallad biofeedback.
  – Det innebär att man omedelbart får en reaktion på vad som händer i kroppen, till exempel att färgen slår om från rött till grönt när man varvar ner. Det är det bästa sättet att bli medveten om och lära sig ändra ett negativt beteende, säger han.
  
En grupp ingenjörer fick till exempel trycka på kort före och efter en avslappningsövning. Efter avslappningen upplevde de hur händerna blev varma och hur färgen på kortet slog om från svart-rött till grön-blått.
  – De blev förvånade. Det här skulle vi ha gjort på en gång. Då hade vi trott på allt du sagt, sade de. Man ville ha ett bevis för att kunna tro på sina egna upplevelser, säger Sven Setterlind.
  Men det finns felkällor. Blodkärlen drar även ihop sig och huden blir kall om man är rökare, dricker kaffe eller just kommer in från kylan.
  – Det gäller även om man har dålig blodcirkulation eller Raynauds syndrom, ett tillstånd då fingrarna och händerna kan bli kalla och vita vid låg temperatur, säger Sven Setterlind.

Stressjukdomarna ökar
  
När vi nu närmar oss slutet på seklet och går in i ett nytt årtusende har antalet stressrelaterade sjukdomar som anmälts till Arbetarskyddsstyrelsen fördubblats på två år, påtalar han.
  – Samhället har genomgått stora förändringar på kort tid med den nya informationstekniken, bland annat.Vi talar mycket om nya diagnoser som utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Vissa är mer sårbara
  
– Men det är sannolikt inget nytt. Även vid slutet av förra seklet, då industrialiseringen slagit igenom, hade man ”konstiga” diagnoser där orsaken sannolikt var kopplad till negativ stress, säger han.
  Människor har både starka och svaga sidor.
  – Det viktiga är att ta fram de friska sidorna och förstärka dem och stötta de personer som är sårbara för stress och ständiga förändringar. Ett problem är att vi är fostrade i en anda att ställa upp, vara lojala och aldrig säga nej. Det kan bli förödande i dag när vi ska utföra dubbelt så mycket arbete med minskade resurser.
Ann-Cathrine Bjornor-Carlsson
Ann-Cathrine
Björnor-
Carlsson