  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Grisar blir våra
organbanker
Så fungerar metoden: Organ och celler från djur transplanteras till människa. Xeno betyder främmande. Sverige var först i världen att transplantera grisceller till diabetiker. I dag har över 200 människor i världen fått organ eller celler från djur. I England stoppades den första transplantationen av grishjärta 1996, när virusforskarna slog larm om smittriskerna att virus från ett djur kan överföras till en människa, så kallade zoonoser. På 1960-talet transplanterade amerikanen Keith Reemtsma schimpansnjurar till döende njursjuka. En patient överlevde nio månader. 1992 lyckades engelsmännen framställa en gris med den mänskliga genen DAF, vilken tillverkar ett protein som ska skydda kroppen från avstötning. I dag finns flera farmer med transgena grisar i världen. Grisfarmerna lever under hot från motståndarorganisationer. Man tror att transplantation av celler kommer före organ. Nästa år hoppas neurologen Håkan Widner på Wallenberglaboratoriet i Lund att transplantera grisceller till apa. Läkemedelsföretaget Astra gör försök med kalvceller för att dämpa kronisk smärta hos cancerpatienter. I höstas föreslog svenska xenotransplantationskommittén att det bör vara tillåtet med transplantation från djur till människa. Varje försök ska prövas enligt xenoprövningslagen. Nackdelar: 
Sjukdomar.
Forskare varnar för att virus från djur skulle kunna överföras till människan och att det virus som korsar artbarriären blir aggressivare och orsakar oväntade sjukdomar eller epidemier.
Bortstötning.
Människans immunförsvar stöter bort det främmande organet.
Kortvarig effekt.
Den intransplanterade grisvävnaden har fungerat under kort tid.Fördelar:
Löser brist.Grisar löser bristen på organ. I dag dör var femte svensk patient i väntan på hjärta, lungor eller lever. Cirka 500 personer väntar på att få en ny njure och 250 parkinson-sjuka per år skulle bli bättre om de fick levande nervceller.
Nya metoder.
Möjlighet till nya behandlingar av sjukdomar som till exempel parkinson och diabetes, MS eller stroke.
Enklare.
Att transplantera ett djurorgan är enklare än att konstruera ett konstgjort organ. Etiska frågor: Vem ska få människoorgan och vem ska få djurorgan? Har vi rätt att använda djur som organbanker? Historik 1963-65: 13 njursjuka amerikanska patienter får schimpansnjurar. En av dem överlever nio månader. 1964: En hjärtsjuk i USA får ett schimpanshjärta, men dör inom två timmar. 1977: Två patienter i Sydafrika får babian- respektive schimpanshjärta inopererat av doktor Christian Barnard. Båda dör. 1984: En nyfödd, Baby Fae, får ett babianhjärta i USA. Hon överlever 20 dagar. 1990-93: Tio svenska diabetiker får insulinproducerande grisceller vid Huddinge sjukhus. Fyra tillverkar mindre mängder insulin under 4–14 dagar. 1992: En hjärtsjuk i Polen får ett grishjärta, men dör inom 24 timmar. 1993: En leversjuk i USA får en grislever, men dör inom två dygn. 1995: Två njursjuka kopplas till en grisnjure utanför kroppen. Försöket avbryts efter en timme respektive 15 minuter på Sahlgrenska, i Göteborg. 1997: 30 parkinsonsjuka i USA får grisnervceller transplanterade till hjärnan. Svårt att bedöma resultaten, men grisceller fanns kvar sju månader efter transplantationen. Källa: Spri rapport 489, Scientific American |
