Aftonbladet Hälsa: Så här kan du sluta snarka

Har du en snarkare i familjen? Eller snarkar du själv?
  Då vet du vilket gissel det är.
  Men misströsta inte, det går att rädda både hälsan och familjelivet.
Snarkning är en folksjukdom, ungefär hälften av alla vuxna snarkar mer eller mindre.
  Vanligast är det bland män. Forskarna tror att kvinnor skyddas genom det kvinnliga könshormonet progesteron så länge de är i barnafödande ålder. Efter klimakteriet börjar även kvinnorna snarka.
  Snarkning bland vuxna beror ofta på trånga luftvägar, övervikt, stigande ålder, alkohol, rökning och sovställning. Den som sover på rygg snarkar mest.
  Snarkningen har sitt upphov i näsan eller halsen. Vid den vanligaste typen av snarkning sitter problemet i halsen. Luftflödet genom svalget kan då bli för snabbt och när man andas in börjar vissa delar, oftast mjuka gommen, att vibrera.

Luftvägarna täpps till
   Snarkning via näsan beror ofta på för trånga eller sneda näsgångar, svullna slemhinnor, stora näsmusslor eller polyper som täpper till luftvägarna och gör det svårare att andas.
  Det finns två olika former av snarkning, social och medicinsk. Social snarkning är inte medicinskt farlig och man kan behandla den på egen hand med olika plåster, sprejer, gurgelvatten och snarkskenor.
  Men 15–20 procent av snarkarna lider av snarkning som har medicinska orsaker och är medicinskt farlig.
  Typiska symptom är oförklarlig morgon- och dagtrötthet, depression, koncentrationssvårigheter, impotens, sömnsvårigheter eller plötsliga uppvaknanden.
  Apné – andningsuppehåll – kan få allvarliga medicinska konsekvenser. Då uppstår syrebrist som i längden kan leda till högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Det vanligaste slaget av andningsuppehåll kallas obstruktivt apnésyndrom (OSAS). Då faller de övre luftvägarna, speciellt de mjuka delarna i svalget, samman och stänger av luftströmmen till lungorna. Syret i blodet sjunker, pulsen stiger och kroppen blir satt i alarmberedskap.
   Central apné är ovanlig och innebär att andningscentrum i hjärnan inte känner att syrehalten i blodet sjunker och inte signalerar till andningsmusklerna att de ska bli aktiva. Orsaken är skador i nervbanorna eller hjärnan.

Kostar pengar
  Snarkning orsakar också samhälleliga kostnader. Genom att undanröja snarkproblemen beräknas ett par tusen hjärtinfarkter kunna undvikas. Det finns också forskning som visar att trafikolyckor och arbetsplatsolyckor är fler bland snarkare än icke-snarkare. Trötta människor blir dessutom mindre produktiva och får koncentrationssvårigheter. Inte heller relationer mår i längden bra av snarkning.

Irene Ahlberg

Fotnot: I Tore Strandells bok ”Sluta snarka börja leva” kan du läsa mer om orsaker och behandling.

Så görs en utredning

Med hjälp av en apparat mäter man under en natt andningen, hur många andningsstopp patienten har, syremättnaden i blodet och hjärtfrekvensen. Kroppsläget registreras liksom snarkljuden.
Man kan också mäta bensparkar och ögonrörelser. Ibland kan man också göra en videofilmning.
Patienten kan antingen läggas in på en vårdinrättning, få hem apparaturen till hemmet eller göra undersökningen på ett sömnlaboratorium.

Gurgelvatten hjälpte Bosse

Tommys operation tog några få minuter

Snarkningens olika orsaker
Snarkning kan bero på många olika saker. Här är några av de vanligaste:

Slapphet i svalget.

Alkoholkonsumtion.

Övervikt.

Smärtstillande medel.

Avslappnande mediciner som sömnmedel, lugnande medicin och antihistaminer mot allergier.

Överbett eller liten underkäke kan medföra att tungan lättare faller bakåt i svalget och täpper till.

Förträngningar i näsan.

Stora näsmusslor.

Rökning.

Stress.

Trötthet.

Trång strupe.

För lite sömn.

Trångt svalg.

Djup sömn.

Hos barn beror snarkning ofta på stora mandlar eller polyper.