Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
LÖRDAG 12 FEBRUARI 2000
 
 

Ny metod kan läka din tennisarmbåge

141 Laserinstrumentet ( C ) sprider laserljuset vid så kallad laserdiffraktometri, i muskelfibrerna och reflekteras i ett mönster på ett objektglas ( D ). I mönstret kan man mäta muskellängden och beräkna spänningsnivån. Senan kan då förlängas mer exakt för att få bästa effekt.
Foto: BJÖRN-OVE LJUNG
Skadan mäts med laser Tennisarmbåge opereras traditionellt så att muskelns senfäste vid armbågsleden skärs av vid A .
  Det nya är att man med hjälp av ett laserinstrument kan mäta hur spänningen i muskeln påverkas av olika operationstekniker. Att till exempel förlänga muskelns sena mot handleden ( B ) med någon centimeter innebär att muskeln kortas. Spänningen i muskeln minskar då och genomblödningen ökar. Skadan vid armbågsleden läks och smärtan försvinner.
De olika operationsmetoderna jämförs nu i en större vetenskaplig studie.

Inte bara hos tennisspelare
Tennisarmbåge gäller inte bara tennisspelare. I yrken där arm och hand belastas, främst inom monteringsindustrin, har sju – nio procent besvär mot en procent med lättare arbeten. Begreppet ”musarm” innebär en annan typ av smärta i armen.

Grafik: Svenska grafikbyrån efter förlaga av Björn-Ove Ljung
Den smärtsamma tennisarmbågen beror inte på inflammation utan på andra vävnadsförändringar och mekanisk skada, visar ny svensk forskning.
  Tennisarmbåge kan nu även opereras mer effektivt med hjälp av ny lasermetodik.
– De flesta blir i dag bra eller bättre med de nya operationsteknikerna, säger Björn-Ove Ljung, handkirurg vid Södersjukhuset i Stockholm och en av de tre forskarna bakom de nya rönen.

Tennisarmbåge eller epikondylit (inflammation i armbågsledens yttre muskelfäste), som det hittills kallats, beskrevs redan på 1800-talet. Men först nu vet man vad som ligger bakom.

  – Tennisarmbåge kan orsakas av flera faktorer där den påverkade muskeln med nerver, senor och leder ingår i en funktionell enhet. Detta är ett nytt sätt att tänka, säger Björn-Ove Ljung .
  Det rör sig om en vävnadsförändring som inte är en inflammation, påtalar han.

  – Vi har inte hittat några inflammatoriska celler i vävnaden. Man bör därför inte behandla med antiinflammatoriska medel. Har smärtan varat mer än ett halvår bör man överväga operation.

  Med hjälp av ett nytt laserinstrument kan man nu mäta längden och beräkna spänningen i den muskel som är påverkad vid tennisarmbåge.
  – Det gör att vi mer exakt vet hur vi ska operera för att få bästa effekten.

   Tennisarmbåge gäller en speciellt känslig muskel, ECRB, som är en av de tre handledsträckarmusklerna. Den går från tumsidan över underarmens översida och fäster i yttre delen av armbågsleden.
Böjs handleden uppåt förkortas muskeln, böjs handleden nedåt förlängs den.
  Med laserinstrumentet har forskarna nu visat att den här muskeln hos människor är så placerad vid armbågsleden att den får en ogynnsam längdförändring vid armbågsrörelser.

  – Både när armen böjs och sträcks förlängs muskeln i två faser. Detta leder till höga spänningsnivåer i muskeln. Det gör den extra känslig vid hög, ensidig och långvarig belastning. Senfästet vid armbågsleden utsätts för påfrestning och risken för skador ökar, säger Björn-Ove Ljung.

Hans egen forskning har också lett till ny förståelse för mekanismerna bakom själva smärtan vid senfästet i armbågsleden.
  – Det speciella är att nervfibrer i detta område har en ovanlig fördelning kring blodkärlen. Det kan bidra till att kärlen dras samman, men inte till att de vidgas. Min hypotes är att detta kan leda till syrebrist och därmed vävnadsförändringar som man kan se vid mikroskopiska undersökningar.
  När känselnerver vid leden retas frigörs även signalsubstanser som får blodkärlen att läcka vätska. Denna vätskeansamling i senvävnaden kan också bidra till vävnadsförändringen och smärtan, anser han.
  Det förekommer många behandlingsmetoder som akupunktur, stretching, kortisonsprutor och andra antiinflammatoriska medel.
  – Dokumentationen kring behandlingarna är dock bristfällig och resultaten inte tillfredsställande. Akupunktur kan lindra smärtan, men botar inte tillståndet. Det kan självläka i vissa fall. De flesta har dock haft ont i flera år.
  De nya rönen kan innebära att man tänker om när det gäller arbetsmiljön.
  – Vi kan nu bättre analysera och identifiera farliga rörelser och moment på arbetsplatsen. Det ger ny möjlighet till effektiv ergonomisk rådgivning. Upphängningsanordningar för armarna vid vissa monteringsmoment gör kanske ingen nytta, till exempel.
  
Ann-Cathrine<BR>Björnor
Ann-Cathrine
Björnor


Fotnot: I forskargruppen ingår även handkirurgen Jan Fridén vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och muskelforskaren Richard Lieber vid San Diego School of Medicine, som tillsammans
utvecklat själva lasermetodiken.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER